|
|
Drottningholms slott var det första svenska objektet på Värdsarvslistan.
|
Världsarv vittnar om vår historia
|
|
Publicerad 14 juli 2005 - 12:04
Uppdaterad 20 juni 2006 - 12:35
|
Ett världsarv är en plats, en ort, en miljö eller ett objekt som på ett unikt sätt vittnar om jordens och människans historia.
Bildgalleri: Världsarvslistan |
Struves meridianbåge, Tornedalen (2005)Grimetons sändarstation, Varberg (2004)Falu gruva (2001)Södra Ölands odlingslandskap (2000)Höga kusten (2000)Örlogsstaden Karlskrona (1998)Laponia, Lappland (1996)Gammelstads kyrkstad i Luleå (1996)Hansestaden Visby (1995)Skogskyrkogården, Stockholm (1994)Tanums hällristningsområde (1994Ängelsbergs bruk, Västmanland (1993)Birka och Hovgården (1993)Drottningholms slottsområde (1991)Källa: Nationalencyklopedin Världsarvskonventionen antogs av Unescos generalförsamling i Paris 1972, och är en internationell överenskommelse om skydd av världens kultur och naturarv. Sverige anslöt sig till konventionen 1984. Konventionen syftar bl.a. till att få till stånd ett lagskydd för de utsedda objekten och se till att de vårdas inför kommande generationer. 176 stater har undertecknat konvetionen År 2004 hade 176 stater undertecknat Världsarvskonventionen och åtagit sig att för all framtid vårda och skydda sitt nationella kultur_ och naturarv samt att stödja andra länder i deras ansträngningar för att vårda sina arv. Listan på världsarv upprättas av Världsarvskommittén, men det är staterna själva föreslår vilka minnesmärken som ska föras upp på listan. I Sverige är det regeringen som lämnar ansökan till Unesco, på förslag av Riksantikvarieämbetet (kulturobjekt) samt Naturvårdsverket (naturobjekt). Kulturarvet indelas i tre huvudgrupper: minnesmärken, grupper av byggnader, miljöer och kulturlandskap. För att ett minne ska upptas på listan måste det uppfylla en rad kriterier. Ett kulturobjekt kan t.ex. vara ett mästerverk skapat av människan eller ett exempel på traditionell livsföring, representativ för en viss kultur. Ett naturobjekt kan exemplifiera viktiga utvecklingssteg i jordens historia eller vara ett landskap med exceptionella skönhetsvärden osv. Listan omfattar 780 objekt Världsarvslistan omfattar i dagsläget över 780 objekt. Drygt 600 av dem är kulturobjekt, ca 150 naturobjekt och drygt 23 innehåller både natur_ och kulturvärden. Bland de objekt som först upptogs på listan finns bl.a Galápagosöarna (Ecuador), Memfis pyramider (Egypten),slottet i Versailles (Frankrike) samt medinan i Tunis (Tunisien). Andra kända världsarv är Stora Barriärrevet (Australien), Påskön (Chile), Taj Mahal (Indien), Kinesiska muren (Kina), Urnes stavkyrka (Norge), Kilimanjaro nationalpark (Tanzania) samt Vatikanstaten m.fl. Bland de tretton (2004) svenska världsarven hittar man Drottningholms slottsområde, Tanums hällristningar, Visby samt Lapplands världsarv. Källor: Nationalencyklopedin, Riksantikvarieämbetet och Unesco. Under åren 1816-1855 utfördes en meridiangradmätning på initiativ av den tysk/ryske astronomen Friedrich G. Wilhelm Struve. Syftet med mätningen var att ge bättre värden för jordens form.Bågen sträcker sig mellan Svarta havet och Norra ishavet och mätpunkterna finns i tio länder: Norge, Sverige, Finland, Ryssland, Estland, Lettland, Litauen, Vitryssland, Ukraina och Moldavien.Bågen bestod ursprungligen av 325 punkter, med cirka 30 kilometers mellanrum, och går längs den 26:e ostliga meridianen. Den totala sträckan är 2 820 kilometer.De fyra svenska punkterna finns på bergen Pervävaara i Haparanda, Pullinki i Övertorneå, Jupukka i Pajala och Tynnyrilaki i Kiruna.Källa: Regeringen, Dagens Nyheter |