Religion och yttrandefrihet med i debatten

SVT Nyheter fördjupning
Publicerad 3 februari 2006 - 20:29
Uppdaterad 19 juni 2006 - 15:49

Bakom konflikten kring Muhammed-bilderna skymtar frågor om både religion och åsikts-och tryckfrihet. Protester rasar i flera delar av Arabvärlden efter att flera europeiska tidningar publicerat karikatyrer på profeten Muhammed. Den europeiska pressen är splittrad. Vissa publicerar. Andra fördömer.

När islamologen Jan Hjärpe chattade med SVT:s tittare fick han frågor om ingen avbildat Muhammed tidigare och varför det är förbjudet. Hjärpe berättade att det finns ganska många bilder som föreställer Muhammed i den muslimska världen, särskilt i den östliga delen och i shiitisk islam. Bilder av Muhammeds himmelsfärd är särskilt vanlig men det är positiva bilder, inte hånfulla karikatyrer som de i Jyllands-Posten, konstaterade Hjärpe.

Inget bildförbud
Något förbud att avbilda Muhammed finns inte, enligt Hjärpe. Det hänvisas till vissa utsagor av Muhammed som kan uppfattas som förbud att avbilda levande varelser eller att det är klandervärt att göra det, berättade Jan Hjärpe för chattarna och konstaterade att det aldrig tillämpats något generellt bildförbud överallt.

Han berättade vidare att det förekommer kränkande teckningar och skämt om judar i muslimska tidningar och att det ökat de senaste åren. Politiska karikatyrer och blandningar av båda förekommer också men de mest religiösa tar ofta avstånd från den typen av bilder eller ser det som klandervärt.

Att muslimer skulle sakna humor tillbakavisade Hjärpe. Det finns mycket humor och många roliga historier är i svang. Dessa handlar även om religiösa saker. Det är dock en sak att själv skämta om saken och att andra gör sig rolig över en. Teckningarna i Jyllands-Posten var inte avsedda att roa. De skulle provocera, menade Hjärpe under chatten.

"Handlar mer om känslor än logik"
Varför danskar ska straffas för brott mot Guds lag besvarade Hjärpe med att det inte nog inte handlar om logik utan känslor. Människor som ändå ses över axeln i det danska samhället känner att man mår illa när en stark tidning och dess journalister går till angrepp, menade han.

I tv-rapporterna har man kunnat se hur muslimer både trampat och bränt danska flaggor. Kan då inte danskarna uppleva det lika kränkande, frågade en av chattarna. Jo, och det är väl det som är meningen, svarade islamologen Jan Hjärpe.

Hjärpe menade vidare att det kan vara svårt för en del muslimer att förstå sambandet mellan regeringschefers makt och pressens frihet. De lever i en miljö där pressfrihet och yttrandefrihet inte är en tradition. Idén att en regering eller politisk makthavare inte har makten att bestämma allt i samhället är en ganska ny sak, också i europeisk miljö, och i en del europeiska länder väldigt ny, sade Hjärpe.

Under de senaste veckorna har flera tidningar både i Norden och runt om i Europa följt efter och publicerat Muhammed-teckningarna. Motiven som angetts har ofta rört att tidningarna vill ge läsarna en chans att se vad debatten handlar om och ett försvar av yttrandefriheten.

Franska Libération är en av tidningarna som hänvisat till att den försvarade yttrandefriheten genom att publicera bilderna. Libération drog en direkt parallell till hoten mot författaren Salman Rushdie.

"För 17 år sedan kastades en bok på bålet och dess författare dömdes
till döden med en fatwa. I dag har Salman Rushdies Satansverser blivit en dansk tidnings Satansteckningar" skrev tidningen, enligt FNB.

I Grönland sade tidningen Sermitsiaqs chefredaktör att han ville ge
grönlänningarna möjlighet att förstå vad det är som den muslimska
världen upprörs över. -Rent faktiskt känner jag bara till en muslim
i Grönland. Jag tror inte att han kommer att ställa till någon stor
kalabalik, sade Poul Krarup enligt Ritzau.

Storbritanniens mest sålda tidning The Sun valde att visa faksimiler från andra tidningar, som överkorsats med texten "Censurerat". I en ledare uppmanades alla inblandade att sansa sig.

Utrikesminister Jack Straw riktade skarp kritik mot de europeiska tidningar som följt efter Jyllands-Posten.
-Återtryckandet av de här teckningarna har varit onödigt, okänsligt, respektlöst och fel, sade Straw på fredagen enligt AP. I Jordanien har den chefredaktör som publicerade teckningarna i torsdags fått sparken. I USA hartidningarna hittills avstått från att ta in bilderna.

Källa: TT/SVT

Svenska tryckfrihetsförodningen

* Förordningen reglerar vad som får sägas i tryckta skrifter, främst tidningar, tidskrifter, broschyrer och böcker.

* Den äldsta förordningen kom 1766 och var då världens första. Förordningen avskaffade censuren, förutom för teologiska texter.

* 1774 beskars tryckfriheten kraftigt och utvecklingen fortsatte fram till 1809. Vid 1809 års regeringsform återställdes den i princip.

* Efter det följde två nya förordningar. Den viktigaste nyheten i tryckförordningen 1812 var indragningsmakten. Något som gällde till 1949. Det gav ett statsråd rätten att dra in utgivningen av en tidning/tidskrift som ansågs "vådlig för allmän säkerhet".

* 1949 tillkom dagens tryckfrihetsförordning. Flera av principerna härstammar från 1766, grundlagsreglering i detalj, censurförbud, etableringsfrihet och offentlighetsprincipen.

* Senare har meddelarfrihet, meddelarskydd, ansvariga utgivare för tidningar/tidskrifter och jury i tryckfrihetsmål.

Källa: Nationalencyklopedin på nätet
Alternativ bild för flash innehåll.