De lever skilda liv i Kosovo

SVT Nyheter fördjupning
Publicerad 20 februari 2006 - 17:14
Uppdaterad 19 juni 2006 - 14:42

Sex år efter kriget om Kosovo är områdets framtid ännu oklar. En dragkamp pågår mellan serber, som påstår sig ha historisk rätt till området, och de etniska albaner som utgör en majoritet av befolkningen i provinsen. De lever på samma område, men någon samlevnad är det inte frågan om.

I dag bor 2,2 miljoner människor i Kosovo, som till ytan är ungefär lika stort som Skåne. Närmare 90 procent av befolkningen är etniska albaner medan andelen serber uppges vara ungefär sju procent.
Andelen serber i Kosovo har minskat stadigt sedan kriget och de som är kvar lever i isolerade enklaver, utan någon egentlig kontakt med den albanska majoriteten.

Reportern Tim Judah, som besökt en serbisk enklav i byn Gracanica utanför staden Pristina, beskriver på den serbiska radiostationen B92:s hemsida hur uppdelningen mellan de två grupperna gestaltar sig i det dagliga livet.

Egna pengar och eget språk
Han berättar att de flesta serberna i byn inte talar albanska och är extremt lojala med Serbien. De använder exempelvis fortfarande serbiska dinarer, trots att resten av Kosovo använder euron som betalningsmedel. Serberna håller också envist fast vid identitetshandlingar som utfärdats av Serbien, medan den albanska majoriteten använder handlingar utfärdade av FN.

En annan vardagssysselsättning där de två grupperna lyckas skilja sig åt är under mobiltelefonerandet. Serberna i Kosovo är kunder hos en serbisk operatör. Så om en kosovoserb vill ringa till en kosovoalban på andra sidan gatan blir det ett utlandssamtal, eftersom kosovoalbanen ringer i ett annat lands nät.

Men denna märklighet kan snart vara historia eftersom Kosovos parlament beslutat att det serbiska telefonnätet är olagligt och helt enkelt stängt ner det.

Båda parter pressade
Inför förhandlingarna om Kosovos framtid står parterna lika långt ifrån varandra som de lever i vardagen. De etniska albanerna vill ha fullständig självständighet från Serbien. Det motsätter sig Serbien helt.

Samtidigt är Serbien pressat att lösa Kosovofrågan eftersom en lösning kan förbättra och påskynda Serbiens möjligheter att bli medlem i EU.

Även den albanska sidan har press på sig att få till stånd en lösning. Ekonomin i området är mycket dålig, energiförsörjningen fungerar inte, arbetslösheten är hög och laglydigheten låg. Det oklara läget i provinsen sedan krigets slut, där man inte vet vem som kommer att ha makten i framtiden, har lett till att kriminalitet och korruption har kunnat frodas.

Kommer att ta tid
Me två parter som står så långt ifrån varandra vid förhandlingarnas början kan man räkna med att det kommer att ta tid innan förhandlingsprocessen är klar. Och det verkar FN:s chefsförhandlare, finländaren Martti Ahtisaari, vara beredd på.

-Somliga har sagt att den kan klaras av på två eller tre månader. Till alla som kommit med sådana uttalanden har jag direkt erbjudit mitt jobb, sade Ahtisaari i en intervju med Hufvudstadsbladet.

Kosovos historia

1200-talet: Under släkten Nemanjic blir Prizren huvudstad i ett serbiskt rike och Pec blir huvudort för den serbiske patriarken. Under denna period byggs många serbisk-ortodoxa kyrkor och kloster i området.
1389: Vid slaget på Kosovo Polje och i upproren som följer mot turkarna deltar både serber och albaner. Serbien med Kosovo införlivas i det Osmanska riket 1459.
1600-talet: Under detta århundrade sker en serbisk utvandring från Kosovo och den albanska befolkningen blir större och övergår allt mer till islam.
1912: Under Balkankrigen återtar Serbien kontrollen över Kosovo från turkarna.
1918: Det Osmanska riket faller och Kosovo införlivas med kungadömet Serbien.
1941: Under Andra världskriget införlivas Kosovo med, det av Italien kontrollerade, Albanien. Detta ledde till fördrivning av serber från Kosovo.
1946: Kosovo upptas i den Jugoslaviska federationen, först som autonomt område och 1963 som autonom provins.
1974: I Jugoslaviens författning jämställs provinsen med den jugoslaviska federationens republiker.
1981: Oroligheter i området slås hårt ner av republiken Serbien.
1989-90: Jugoslaviens president Slobodan Milosevic beskär Kosovos vittgående autonomi enligt 1974 års författning. Kosovoalbanerna, under Ibrahim Rugovas ledning, svarar på inskränkningarna genom att upprätta parallella instutitioner i provinsen och förklara provinsen oberoende. De serbiska myndigheterna svarar med massavskedanden, trakasserier och inskränkningar i yttrandefriheten.
1992: Författaren Ibrahim Rugova väljs till president i den självutnämnda republiken.
1993-97: De etniska motsättningarna och våldsanvändandet ökar i området. Gerillagruppen UCK genomför 1996 attacker mot serbiska säkerhetsstyrkor och gör sig även skyldiga till mord på civila och kidnappningar. Serbiska styrkor svar med grovt övervåld mot albanska byar.
1998: Serbiska styrkor gör sig skyldiga till en massaker i Drenica. Ett 40-tal albaner dödas. Hundratusentals människor fördrivs från sina hem. Efter ett FN-beslut utstationeras OSSE-observatörer i området. Jugoslavien ökade då den militära närvaron i området och fortsatte övergreppen mot befolkningen.
1999: De diplomatiska försöken att skapa fred i området misslyckas. När Jugoslavien vägrar att skriva på en överenskommelse om övergångsstyre och folkomröstning i området, inleder Nato i mars, med stöd av EU och USA, bombningar av Jugoslavien för att framtvinga ett avtal och en serbisk reträtt från Kosovo. Tre månader senare stoppas bombningarna efter att Milosevic accepterat ett FN-beslut om en internationell fredsstyrka och tillbakadragande av den jugoslaviska stridsmakten. Kosovo sätts under internationell förvaltning av FN och UCK-gerillan avväpnas.
2002: Ibrahim Rugova väljs som president av Kosovos parlament.
2004: Det väpnade våldet mellan serber och etniska albaner blossar upp igen i den delade staden Mitrovica. Den utlösande händelsen är att tre albanska pojkar påstås ha drunknat efter att de blivit jagade av serber med hundar. Ett 20-tal personer dödas i oroligheterna som snabbt spred sig runt i Kosovo.
2005: FN utser Finlands förre president Martti Ahtisaari till chef för förhandlingarna om Kosovos framtida statsrättsliga status.
2006: Kosovos president Ibrahim Rugova avlider i januari, just som förhandlingarna om Kosovos framtid ska inledas. Förhandlingarna försenas en månad men inleds den 20 februari 2006.

Ne.se, TT, BBC


Alternativ bild för flash innehåll.
Hanna Hellquist, programledare i Morgonpasset i P3. Foto: Ellen Andersson / P3 Nyheter

Den omtalade hashtaggen Hanna Hellquist har skapat en twitterstorm efter ett uttalande om sexism.

Senaste nyheterna
Josephine Forsman. Foto: UR

Seriestart: Låtarna som förändrade musiken I UR:s nya serie listar Josephine Forsman de viktigaste låtarna i populärmusikens historia.