Lukasjenko lämnar inget åt slumpen

Publicerad 17 mars 2006 - 15:18 Uppdaterad 19 juni 2006 - 14:41

Vitryssland, mars 2006: säkerhetstjänsten meddelar att protestaktioner i samband med söndagens presidentval ska behandlas som terrorism. Nyckelpersoner i oppositionens valstaber fängslas, liksom många aktivister. Två svenska valobservatörer grips och kastas ut ur landet. En presidentkandidat grips och misshandlas i samband med ett valmöte.
Allt är som vanligt i president Lukasjenkos Vitryssland.

Populisten Aleksander Lukasjenko kom till makten 1994, i ett läge när många väljare var besvikna på de gamla politikerna. Han gick då till val på kamp mot korruptionen, sänkt reformtakt och närmare band till Ryssland, och vann en jordskredsseger. Det valet betraktas av internationella observatörer som demokratiskt. Men det gör inte något av de val som hållits i Vitryssland sedan dess.

Som president tystade Lukasjenko steg för steg oppositionen och medierna och började samla allt mer makt hos sig själv. I en folkomröstning 1995 röstade vitryssarna för att ge presidenten utökad makt och knyta närmare band med Ryssland. Men både utländska observatörer och oppositionen ansåg att valet präglats av censur och oegentligheter.

Försvann spårlöst
Vid flera tillfällen hölls regimkritiska demonstrationer med upp emot 50.000 människor i Minsk, men flera av dem slogs brutalt ned. Oppositionspolitiker fängslades eller flydde utomlands. Några försvann spårlöst.

Nu reagerade författningsdomstolen och parlamentet, och Lukasjenkos sätt att styra landet förklarades olagligt. Lukasjenkos motdrag blev ännu en folkomröstning. I november 1996 drev han därmed igenom en författningsändring som ger presidenten rätt att styra med hjälp av dekret, tillfälliga lagar. Den innevarande mandatperioden förlängdes från fem till sju år.

I november 2005 deltog tusentals vitryssar i en ljusmanifestation till minne av de oppositionella och journalister som försvunnit spårlöst.
Upplöste parlamentet
I kraft av författningsändringen upplöste Lukasjenko nu det folkvalda parlamentet. Han ersatte det med ett tvåkammarparlament och valde själv ut många av ledamöterna. Protester från författningsdomstolen och OSSE (Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa) gjorde ingen skillnad.

Under 1999 och 2000 försvann flera högt uppsatta regeringsmotståndare spårlöst. Det gällde den förre inrikesministern Jurij Zacharanko, förre ordföranden i centrala valkommissionen Viktor Gantjar, affärsmannen Anatol Krasovkij och TV-fotografen Dmitrij Zavadskij.

Valbojkott
I valet till det nya parlamentets andra kammare 2000 var nio av tio kandidater trogna presidenten. Flera oppositionspartier valde att bojkotta det. Hälften av dem som ville delta hindrades från att registrera sig. Valet fick också kritik från bland annat OSSE och Europarådet. Efter valet följde demonstrationer i Minsk. Många greps och misshandlades, däribland Anatolij Lebedko, ledare för Förenade medborgarpartiet.

Även i presidentvalet 2001 framfördes kritik mot regimens trakasserier av motståndare, och mot hur oppositionen systematiskt förhindras att nå ut till väljarna. Enligt den statliga valkommissionen vann Lukasjenko med 75 procent av rösterna.

Tror ej på rättvist val
Genom ännu en skarpt kritiserad folkomröstning, i oktober 2004, försäkrade sig Lukasjenko om att han kunde ställa upp även i det presidentval som hålls i helgen. Lagen tillät bara att presidenter sitter i två mandatperioder - men nu finns det inget som hindrar att Lukasjenko sitter kvar på livstid eller så länge han vill. Om han nu inte skulle förlora valet - och det är det ingen som tror att han kommer att göra. Inga internationella observatörer eller representanter för oppositionen tror heller att valet kommer att gå rättvist till.

Unga studenter väntar på sin tur att rösta. Möjligheten att rösta i förväg har av oppositionen kritserats för att underlätta valfusk.
Snarare verkar det som om förtrycket skruvats upp ett par snäpp till inför presidentvalet. Våren 2005 dömdes två kända oppositionspolitiker, Michail Statkevitj och Pavel Sevjarynets, till tre års straffarbete. De hade demonstrerat mot folkomröstningen som möjliggjorde omval av Lukasjenko. Utomstående bedömare tolkade de ovanligt hårda straffen som ett tecken på att regimen var fast besluten att tysta all opposition inför årets presidentval.

"Omöjligt att inte ta ställning"
Sedan november måste ha en särskild ackreditering för att göra opinionsundersökningar i Vitryssland. Då gjorde myndigheterna det också omöjligt att prenumerera på oberoende tidningar, berättar Zjanna Litvina, ordförande i Vitrysslands oberoende journalistförbund.
-Det är i dag nästan omöjligt att inte ta ställning i Vitryssland. Om man säger sanningen så är man oppositionell, sade Litvina till TT i veckan.

En lastbilslast av en av oppositionens tidningar, Kamrat, beslagtogs av polis den 17 mars. Enligt chefredaktören beslagtog KGB hundratusentals exemplar denna dag.
Två veckor före presidentvalet greps och misshandlades en oppositionskandidat, Aleksander Kozulin, och fördes bort av civilklädda poliser. Kozulin greps när han försökte komma in på ett politiskt möte med president Lukasjenko men släpptes samma dag.

Fängslad över valdagen
Inom EU var upprördheten stor över fängslandet av oppositionens kampanjledare Vincuk Viacorka i början av mars. Viacorka dömdes till 15 dagars fängelse, vilket betyder att han inte släpps förrän efter valet. EU protesterade mot gripandet och krävde ett omedelbart frisläppande.

För några dagar sedan utvisades sex danskar och två svenskar som hade sänts till landet som inofficiella valobservatörer av en dansk organisation. De anklagades för att bryta mot en ny lag som förbjuder opinionsundersökningar.

"Behandlas som terrorister"
-Vi blir förföljda av polisen och behandlade som terrorister. Det är mycket symptomatiskt - alla som ställer frågor blir behandlade så. Lukasjenko ser det som en utländsk sammansvärjning, sade en av de sex utvisade danskarna, Michael Johnson, till nyhetsbyrån Ritzau.

Hans teori bekräftas av Vitrysslands besked den 12 mars.
-Vi kommer att göra det som behövs för att hindra varje utländskt ingripande i dess inre angelägenheter, inklusive att förvisa människor som planerar att delta i aktioner för att destabilisera situationen, sade UD-talesmannen Andreij Popov då.

Tidigare hade även observatörer från OSSE och EU nekats inresa i landet ? något som ytterligare förstärker bilden av ett presidentval där inga överraskningar är att vänta.

Sara Stylbäck
Källor: BBC, Utrikespolitiska institutet, TT

• Tweet