Artister tjänar på fildelning
Publicerad 12 december 2009 - 17:26
Uppdaterad 12 december 2009 - 17:46
|
Trots den växande fildelningen mår den svenska musikbranschen utmärkt.
Och artisterna tjänar bättre än någonsin enligt ett nytt forskningsprojekt. Men för skivbolagen går det tyngre. * Den svenska musikbranschen har som helhet ungefär samma intäkter i dag som i början av decenniet. Men det har skett förskjutningar mellan olika delar av branschen. * Skivbolag och artister har sett en stor nedgång i intäkterna för inspelad musik. * Livesektorn har sett en stadig tillväxt som lett till större intäkter för bokningsbolag, spelställen och för artisterna. * Artisterna har, som grupp, fått stadigt högre inkomster genom högre liveintäkter och från stigande intäkter från Sami och andra upphovsrättsorganisatoner. Forskningsrapporten Swedish music industry in graphs. Två forskare på Kungliga tekniska högskolan i Stockholm (KTH) har nu kartlagt den svenska musikbranschens intäkter sedan 2000. Inte bara skivbolagens vinster har granskats utan också promotionbolagen som ordnar livespelningar och upphovsrättsorganisationer som kanaliserar pengar till artisterna. Resultat: Under det decennium som den storskaliga fildelningen växt fram har artisternas intäkter växt kraftigt, från omkring 786 miljoner kronor till 1 058 miljoner kronor förra året. Den 35-procentiga ökningen beror främst på att intäkterna för livespelningar skjutit i höjden och i grova tal fördubblats, enligt forskarnas bedömningar. -Vi har gått igenom branschens egna siffror noggrant för perioden 2000 till 2008, och ekonomiska data för några av de största livebolagen för att säkra att de stämmer, säger Daniel Johansson, fildelningforskare på KTH och samtidigt kolumnist i skivbolagens tidning Musikindustrin. -Det har varit väldigt mycket grävande och samlande och analyserande. Problemet är att många intäkter redovisas dubbelt i olika organisationer, säger Johansson. Mer till de stora
Artisterna sedda som grupp tjänar alltså betydligt bättre i dag än i början av decenniet. Rapporten går inte in på hur det ser ut för enskilda artister eller hur olika musikstilar möjligen påverkats.
Men alla artister tjänar inte lika mycket på de nya betalningsströmmarna. Dansband och andra artister som är mycket ute på vägarna är sannolikt vinnare medan inåtvända musiker som hatar att möta publiken har svårare att utnyttja fördelarna med det nya landskapet. -Och en stor del av ökningen hittills är med stor sannolikhet bunden till artister som redan är stora. Skivbolagen har byggt starka artistvarumärken i Sverige och det kan nu livebolag, festivaler, spelställen och naturligtvis artisterna själva tjäna på, säger Daniel Johansson. Forskarna delar musikbranschen i tre delar: skivbolagen, livemusikindustrin och upphovsrättsorganisationerna. Intäkterna för skivbolagen har alltså gått ner ordentligt men livemusiken har växt mer än skivbolagen tappat. Och upphovsrättsersättningarna har växt. Överraskande stabila intäkter
Totalt sett har musikindustrins intäkter varit överraskande stabila under det första fildelningsdecenniet, med en årlig omsättning kring 3,5 miljarder kronor. Skivbolagen har samtidigt tappat hälften av sitt försäljningsvärde. Så den stora skillnaden under tioårsperioden är att skivbolagen förlorat medan livebolagen och artisterna vunnit. Daniel Johansson är nu beredd på kritik mot rapporten med tanke på det höga tonläget i fildelningsdebatten. Men han tycker att han har ordentligt på fötterna. -Såvitt vi vet är det här den absolut största studien som gjorts för att få en så korrekt bild som möjligt av hela branschens utveckling. Och det är ju liksom inga gissningar, det här är branschens egna siffror sammanställda, säger Johansson.
TT |
SVT Play
