Lättare för polis att få ut personuppgifter

Regeringen vill att polis och åklagare ska kunna få personuppgifter från nätleverantörer också när det gäller misstänkta brott som har böter i straffskalan - inte bara fängelse.

Detta enligt en promemoria från justitiedepartementet som P3 Nyheter har läst.

Syftet är att underlätta utredningar av exempelvis fildelning, förtal och grooming på nätet, enligt nyhetsprogrammet.
Förändringen föreslås i samband med att datalagringsdirektivet införs.

- Vi kan ju inte ha en lagstiftning som ställer olika krav beroende på vilket brott det är, utan det här är en generell lagstiftning som ger polisen tillgång till de här uppgifterna, säger Johan Linander (C), vice ordförande i riksdagens justitieutskott, till P3 Nyheter.

Bra förändringar
Linander har varit kritisk till datalagringsdirektivet, som tvingar leverantörerna att spara uppgifter om sina kunder i minst sex månader, men han säger att han ändå tycker att just den här förändringen är bra.

- För att utreda sexuellt ofredande, förtal, förolämpningar och grooming, alltså den typen av tyvärr allt vanligare nätbrottslighet.

"Inhämtning möjlig för alla brott"
TT har läst promemorian, där det står:
"Inhämtning föreslås bli möjlig för alla brott, det vill säga kravet på att fängelse ska vara föreskrivet för brottet och att det enligt myndighetens bedömning kan föranleda annan påföljd än böter utgår".

Dessutom föreslås utökade möjligheter för polisen att få tillgång till mobiloperatörers uppgifter om var en försvunnen person befinner sig, om det kan befaras att det är fara för deras liv eller hälsa.

Piratpartiet upprörs över förslaget
"Det är tyvärr uppenbart att man har konstruerat den största övervakningen någonsin för att kunna sätta dit vanliga hederliga Svensson som byter film och musik med varann", skriver Mikael Nilsson, sakkunnig i Piratpartiet, i ett pressmeddelande.

Enligt partiet saknar förslagen stöd i allmänhetens rättsmedvetande.

"Vi kritiserade Ipred bland annat på grunderna att den gav upphovsrättsindustrin mer befogenheter än polisväsendet. Nu lagar man problemet genom att ge lika långtgående befogenheter till polisen. Det är fel väg att gå", skriver Mikael Nilsson.

Följer utredningsförslag
Det som skrivs i justitiedepartementets förslag till lagrådsremiss följer i stort sett de slutsatser som Polismetodutredningen lade fram för snart två år sedan.

Där föreslår den särskilde utredaren, chefsrådmannen Stefan Reimer, bland annat att IT-bolagen ska bli skyldiga att lämna ut uppgifter om vem som har ett visst abonnemang till polisen utan att det brott som kan misstänkas är kopplat till någon viss straffnivå.

"Det betyder att till exempel uppgift om vem som hade ett visst IP-nummer vid ett visst tillfälle ska kunna lämnas ut vid misstanke om brott, även om det kan förväntas enbart böter som påföljd i det enskilda fallet", skrev utredaren.

Inom justitiedepartementet har man alltså först nu närmat sig ett förslag till riksdagen, eftersom planer funnits att i en och samma lag reglera bestämmelser om polisens tillgång till abonnemangsuppgifter och att äntligen genomföra EU-direktivet om datalagring av elektronisk trafik.

I början av året fälldes Sverige i EU-domstolen, därför att direktivet, som antogs av EU 2006, ännu inte blivit svensk lag.

Lättare jaga fildelare
När Stefan Reimer presenterade sin utredning i januari 2009 medgav han att förslaget, som regeringen nu alltså uppenbarligen nu vill göra till lag, öppnar för polisen att jaga fildelare, men han framhöll också förslagets möjligheter att lättare bekämpa annan och grövre brottslighet på internet.

-Vi har alla dessa trakasserier på internet, olaga hot, ofredande och förtal, sade Reimer. Det är också de motiv som justitieminister Beatrice Ask i dag vill framhålla.

TT

• Tweet