hem | kultur & nöje | vetenskap Regioner

För att kunna se denna sida korrekt behöver du installera ett Flash-plugin i din webbläsare. Information om hur du går tillväga finner du på svt.se/hjalp.

Regeringen ense om datalagring

Publicerad 11 november 2010 - 10:43
Uppdaterad 11 mars 2011 - 16:15

Justitieminister Beatrice Ask (M) presenterar i dag en lagrådsremiss om lagring av data om mobil- och e-posttrafik som regeringen beslutat om.

Antogs 2006

EU antog datalagringsdirektivet i mars 2006.

Terrordåden i Madrid 2004 blev en hävstång för att EU:s regeringar skulle kunna driva igenom kravet.
Lagarna ska tvinga telefon- och internetoperatörer att masslagra uppgifterna i minst ett halvår och maximalt i två år. Uppgifterna ska finnas tillgängliga om polisen behöver dem för att utreda brott.

Direktivet har lett till tidvis våldsam debatt inom hela EU. Flera länder anser att lagen strider mot yttrandefriheten.

Regeringen föreslår i lagrådsremissen om datalagringsdirektivet att telefon- och bredbandsoperatörer ska lagra uppgifter i sex månader, den kortast möjliga tiden enligt EU:s direktiv. Anledningen är hänsyn till integriteten.

- Förslaget innebär att uppgifterna bara får lämnas ut i brottsbekämpande syfte, säger justitieminister Beatrice Ask på en presskonferens.

Regeringen föreslår att lagen träder i kraft den 1 juli nästa år.

Syftet: Förhindra och lösa brott
Remissen är ett led i införandet av EU:s omtvistade datalagringsdirektiv.

Direktivet tvingar medlemsländerna att lagstifta om lagring av data om telefonsamtal, sms, e-post och annan internettrafik. Syftet är att förhindra och lösa brott.

Sverige har fällts i EU:s domstol för att inte ha infört direktivet.

Hårt kritiserat
Datalagringsdirektivet har kritiserats hårt av dem som anser att sådana regler inskränker integritetsskyddet och skapar ett övervakningssamhälle.

Såväl organisationer för medborgerliga rättigheter som telefonoperatörer har pekat på de problem som finns med att ha uppsikt över enskilda människors kommunikation.

Syftet med datalagringen var att skaffa sig nya vapen i kampen mot terrorism, men med tiden lades mer betoning på grov brottslighet över huvud taget.

I oktober läckte ett utkast till lagrådsremissen ut. Där föreslogs att ett brott inte behöver ha fängelse i straffskalan för att polis och åklagare ska kunna begära ut uppgifter från bredbandsoperatörerna om ip-nummer. Om det blir verklighet skulle det innebära att de uppskattningsvis en miljon svenskar som ägnar sig åt fildelning inte längre kan känna sig säkra.
- DDR-samhället rycker allt närmare, sade Jon Karlung, styrelseordförande för bredbandsföretaget Bahnhof, då.

TT

Alternativ bild för flash innehåll.
Frida i Ingen är vän med en fattig. Foto: Anders Hansson.

Ingen är vän med en fattig Programmet om Frida har berört er lyssnare. Hör hela här.

Senaste nyheterna
Rebecca Vinterbarn Elg. Foto: UR

Rebecca utmanar Strindberg I Hej litteraturen får Strindberg-skeptikern Rebecca Vinterbarn Elg möjlighet att ge författaren en ny chans.