För att kunna se denna sida korrekt behöver du installera ett Flash-plugin i din webbläsare. Information om hur du går tillväga finner du på svt.se/hjalp.
Svenska Caroline Bruckner kan få en Oscar
INTERVJU-I väntan på en Oscar
Publicerad 14 februari 2011 - 11:02 Uppdaterad 17 februari 2011 - 15:16
Vi ringde upp svenska manusförfattaren Caroline Bruckner som är på plats i Los Angeles för att gå på Oscargalan nästa helg. Hon berättar: - Jag kommer att bli glad som man bara blir när man är barn!
The Confession (Tanel Toom, manus: Caroline Bruckner) The Crush (Michael Creagh) God of Love (Luke Matheny) Na Wewe (Ivan Goldschmidt) Wish 143 (Ian Barnes och Samantha Waite)
Animerade
Day & Night (Teddy Newton) The Gruffalo (Jakob Schuh och Max Lang) Let's Pollute (Geefwee Boedoe) The Lost Thing (Shaun Tan och Andrew Ruhemann) Madagascar (Bastien Dubois)
Hon har skrivit manus till Oscarnominerade kortfilmen "The Confession" av estniske Tanel Toom och får representera Sverige i sammanhanget - vid sidan om Mikael Persbrandt som har huvudrollen i Susanne Biers "Hämnden", nominerad för bästa icke-engelspråkiga film.
Caroline Bruckner har skrivit sex långfilmer och 30 kortfilmer varav fyra har filmats på filmskolan i London där hon gick tillsammans med Tanel Toom. Långfilmsmanusen hon skriver är enligt henne själv alldeles för stora och dyra att filma vilket hon brukar få kritik för.
Därför skrev hon ett romkom-manus och kommer i dagarna att träffa en producent i Los Angeles för att prata om saken. F&D fångade henne på telefon tidigt, tidigt, på morgonen dagarna före Oscargalan.
Hej Caroline Bruckner!
Ska du gå på Oscargalan?
Ja!
Var exakt befinner du dig?
På hotellrummet i ett regnig Los Angeles. Det öser ner.
Hur är det att vara Oscarnominerad?
Roligt. Jätteroligt. För att andra tycker att det är så roligt. Jag älskar att mina föräldrar och och mina syskon tycker att det är stort. Här i Los Angeles är folk så generösa. Som när min kompis berättade för några vi träffade på ett café att jag var Oscarnominerad. Det blev det en fantastisk stämning och alla sa: "Whooaa!!!"
Vad handlar filmen om?
Två små pojkar på åtta, nio år som ska få sin första kommunion (nattvard) och göra sin första bikt. Men den ena pojken kommer på att han vill ha något att bekänna, en synd. Och försöker skaffa sig en. Men ett oskyldigt pojkstreck leder till tragedi.
Hur fick du idén till filmen?
Idén hade Tanel. Han hade den, men han är inte katolik så han visste inte hur han skulle skriva den. Jag var jätteglad att jag fick skriva den och använda min barndom.
Du är född i Sverige men uppfostrades som troende katolik?
Mmmm. Min pappa kommer från Österike och träffade en snygg svenska på 60-talet; jag gick i en skola ledd av nunnor i Enskede utanför Stockholm.
Vad gillar du mest med hur ditt manus filmatiserades?
Det som var roligast att se var att det blev som när vi, jag och mina syskon, var små. Min syster och jag tog oblater och låtsades att vi fick nattvarden. Hela filmen var som att det var jag och min syster på duken. Det var roligt att se.
Vad vill du att man ska få med sig när man sett filmen?
Jag älskar att få folk att gråta. Om folk gråter och känner sig ledsna blir jag jätteglad. Då känner jag att jag gjort mitt jobb i den här filmen.
Hur fungerade ditt samarbete med regissören Tanel Toom ut?
Han är mycket mer "patos" än jag. Jag är realist. Det måste kännas verkligt. Samtidigt som jag tycker om en lättsamhet, för livet är ju också lättsamt. Tanel är verkligen regissör till själen och tycker att det ska vara vackert och tungt; ont och farligt på ett speciellt sätt. Han lärde sig nog att ta människor på ett större allvar. Jag lärde mig att jag kan gå längre än jag tror och ändå få det att funka i ett manus.
Hur förbereder du dig inför galan?
Det har jag inte tänkt på. Jag är inte en människa som förbereder mig. Jag hatar att ha för mycket förväntningar och förbereder jag mig får jag förväntningar.
Vad ska du ha på dig?
Linda Nurk; det är kompis till mig sen vi var barn. Det var ganska kort varsel när jag fick reda på att jag skulle hit. Hon var fantastisk. Hon flög ner till Wien, där jag bor, med symaskinen bredvid sig och sydde dag som natt i fem dagar. Jag vill inte ha för tjejig och silkig klänning. Vi hittade en blandning i chiffong. Blå chiffongtopp med ett brett rött matadorskärp och en kjol i ett tjockt tyg.
Vad gör du om "The Confession" vinner?
Då kommer jag att bli glad- glad som man bara blir när man är barn; jag kramar Tanel, som är jättenervös, och knuffar ut honom så att han kan hålla sitt tal. Jag kommer att bli väldigt uppspelt. Antagligen blir jag så glad att jag till och med börjar tacka gud, sådär som en del skådespelare gör...
Isabelle Espinoza
Se klipp ur alla 10 nominerade kortfilmer på Sight on Sound