Näringslivstopp: Oerhörd nytta av humanistiska ämnen
Publicerad 30 juni 2011 - 16:24
Uppdaterad 30 juni 2011 - 16:29
|
Även från tungt näringslivshåll slås det ett slag för humanistiska utbildningar efter Svenskt Näringslivs rapport.
Handelsbankens tidigare vd och styrelseordförande Lars O Grönstedt är tydlig:
-De flesta humanistiska ämnen ger kunskaper som är väl praktiskt tillämpbara i all form av ledarskap, säger han till SVT.
"Sänk studiebidraget för slökurser" |
Svensk näringsliv om olönsamma utbildningar inom konst och humaniora. Lars O Grönstedt poängterar att han inte har hunnit läsa rapporten utan bara läst referat av den. Men han är tydlig med fördelarna av att studera annat än enbart ekonomi:
-Jag har haft en väldig nytta av att ha läst humanistiska ämnen. Språkkunskaper är oerhört värdefulla, både engelska och andra språk, även i ren affärsverksamhet, säger Grönstedt, som har en fil.kand i språk och litteratur och fortsätter: -Jag kom ju helt och hållet från en humanistisk familj och var totalt främmande inför att studera till exempel till ingenjör.
-Akademiska studier med något som helst djup studerande verktyg att värdera omvärlden. Det är ju generellt för all akademisk utbildning, inte bara ingenjör och ekonomi. Två examen
Senare tog Grönstedt även en civilekonomexamen på Handelshögskolan i Stockholm. Och han tycker att den humanistiska utbildningen var bättre än den ekonomiska:
-Min personliga erfarenhet är att jag tyckte att utbildningen på universitet var bättre än Handels, den var grundligare. I rapporten riktar Svenskt Näringsliv kritik mot "slöstudier" eller lågproduktiva utbildningar. De lågproduktiva utbildningarna bör enligt organisationen få mindre pengar från staten. Som exempel på lågproduktiv utbildning nämns i rapporten en litteraturkurs med Harry Potter vid Linnéuniversitetet i Växjö. Alla studier viktiga
-Det är klart. Fem poäng i svampkunskap eller så gör väl inte att man blir bättre på att leda storföretag. Men alla, reella, fullföljda akademiska studier, oavsett vilken fakultet, där tror jag inte det spelar så stor roll för ett helt livs yrkesverksamhet, säger Lars O Grönstedt. -Ett yrkesliv är i allmänhet 35-40 år. Det är svårt att på förhand veta vad man ska ha nytta av under den tiden, säger Grönstedt. Anders Forsberg
anders.forsberg@svt.se |
SVT Play
Torsdag 23 februari 2012
