Den brittiska sajten Digital Theatre gör det möjligt för publiken att se teater på datorn.

Många frågetecken för digitalisering av scenkonsten

En av framtidsfrågorna för svensk teater är om och i sådana fall hur man ska finnas tillgängliga för sin publik på nätet. För att diskutera frågan bjöd nätverket Kulturskaparna in till seminarium under Almedalsveckan.

I Storbritannien finns det sedan en tid möjlighet att titta på teaterföreställningar på nätet. Sajten Digital Theatre har en rad framstående teaterhus knutna till sig. Och sajten ger den teaterintresserade möjligheten att, mot en kostnad på ungefär 10 pund, se föreställningar som Arthur Millers "All My Sons" eller Shakespeares "As You Like It".

I Sverige finns inte den här typen av sajt än, men ett projekt som produktionsbolaget Frekvens arbetar med syftar till att starta upp en försöksverksamhet med brittiska Digital Theatre som förebild.

Tillgänglighet
Bland de inbjudna gästerna på seminariet om digitaliserad teater finns bland andra Helena Salomonson, stabschef på Riksteatern. Hon ser en del direkta fördelar med teater över nätet.
- En del föreställnignar är helt enkelt för dyra att turnéra med. Shower som "Mamma Mia!" har vi inte råd att skicka runt i landet.

Ingrid Dahlberg, ordförande för Svensk Scenkonst och tidigare bland annat Dramatenchef och Dramachef på Sveriges Television, är också inne på spåret tillgänglighet.
- Betydelsen för glesbygden är stor när det gäller digitaliseringen, menar hon.

Siv Holma (V), tidigare ordförande i riksdagens kulturutskott, menar även hon att en av de främsta vinsterna med den digitaliserade kulturen är att den kan göras tillgänglig för alla.
- Det var också det som vi rödgröna gjorde med till exempel access-projektet*, säger hon till Kulturnyheterna.
- Det är ett projekt jag tycker att Sverige skulle fortsatt med.

Nackdelarna då?
- Musik, tv och till viss del också film har alltid kunnats konsumerats i ensamhet.Men för teatern är det här någonting helt nytt. Sedan är det klart att det kan finnas oro för att rektorer ute i landet skulle kunna välja att istället för att bjuda in skådespelare till skolorna låta eleverna titta på teater på nätet, säger Susin Lindblom från Sveriges Dramatikerförbund.

Oklar finansiering
Susin Lindblom menar att (som det inte så sällan gör) i slutänden handlar om pengar.
- Huvudfrågan är pengar! Det är kostsamt att sända ut föreställningar och det kostar att ha skådespelarna inne för extra repetitioner med kamerateam och det kostar mycket pengar att använda sig av OB-bussar.

Och när det kostar så hamnar man ovillkorligen vid frågan om vem som ska betala.
- Men är det kommersiellt gångbart? Det hela måste nog till stor del finansieras via kulturpolitiken, tror Lindblom.

Helena Salomonson menar att det kanske är nödvändigt att söka sig utanför kulturpolitikens område både för att få fram innovativa lösningar och att finansiera dem.
______________
*Access-projektet blev resultatet av den satsning på sysselsättningsåtgärder inom kulturområdet som S-regeringen lyfte fram i sin budget 2005. Projektet sträckte sig över åren 2006-2009 och syftade till att tillgängliggöra kulturarvet.

Anders Silvergren Blåder

• Tweet