hem | kultur & nöje | vetenskap Regioner

För att kunna se denna sida korrekt behöver du installera ett Flash-plugin i din webbläsare. Information om hur du går tillväga finner du på svt.se/hjalp.

Kulturnyheternas medarbetare Roland Zuiderveld konstaterar, i en krönika, att viljan att inskränka på tryckfriheten inte är ny. Foto: Anders Silvergren Blåder/SVT.

Krönika: Kung Gustaf visar vägen

Publicerad 31 oktober 2007 - 15:19
Uppdaterad 31 oktober 2007 - 15:29

Nyligen krävde JK Göran Lambertz på DN debatt att den nuvarande tryckfrihetsförordningen (TF) bör skrotas. Motiveringen är att den nuvarande lagtexten inte är formulerad för den ny digitala informationstekniken. Sveriges Riksdag har varit inne på samma linje. Det är inte första gången som ändringar i TF föreslås av "praktiska skäl".

När Gustaf III tog makten hade han en stor del av de ofrälse på sin sida. Kuppen var förstås inte demokratisk, men kan mycket väl ha haft stöd hos en majoritet av folket. Många var trötta på frihetstidens politiska kaos. Men det fanns en nöt som visade sig svår för Kungen att knäcka, nämligen den nya tryckfrihetsförordningen. Den hade kommit till 1766 och var oerhört liberal för sin tid. Den var därför potentiellt farlig för Kungens kontroll men dessvärre också mycket populär. Kungen måste alltså ge lagen sitt stöd samtidigt som han desarmerade dess inbyggda hot mot det kungliga enväldet.

Han löste problemet elegant. 1774 presenterade Gustaf III sin egen översyn av TF som trots små förändringar i texten, ändrade hela dess betydelse. Samtidigt som Kungen utåt sjöng tryckfrihetens lov, såg han i praktiken till att inte bara författare utan också tryckare nu kunde dömas för publicering av misshagliga skrifter. Det blev omöjligt för tryckarna att gömma sig bakom författare som skrev under pseudomym eller bodde utomlands.

I praktiken blev varje bok- och tidningstryckare en av kungens censorer. Att diskutera den politiska debatten under frihetstiden blev uttryckligen förbjudet, liksom att diskutera relationerna till främmande länder. Med några små ändringar i lagtexten, upphörde TF i praktiken att existera. I sin diktamen till rådet förklarade Kungen att tryckfriheten var bra och populär bland folket - den skulle bara användas på rätt sätt och inte missbrukas som under frihetstiden:
"...nu är frågan: om Tryckfriheten är nyttig eller ej, på sätt som 1766 års Förordning stadgar?"

Gustaf III såg också till att TF:s status som grundlag i praktiken försvann. Den hade inte per automatik företräde framför de framtida lagar som Kungen planerade introducera.

233 år senare har riksdagen initierat en översyn av grundlagen som också förklaras innebära små förändringar. Det hela är tydligen mest en praktisk fråga: TF ska anpassas till de nya medierna och till ett internationellt ramverk. Kanske populariseras lite också förresten, så den blir enklare att begripa.

Tryck- och yttrandefrihetsberedningen har presenterat tre olika förslag till hur TF kan förändras. I ett av alternativen förs mycket av det som idag regleras i grundlagen över till vanlig lagstiftning.
Två av de tre förslagen innebär att Yttrandefrihetsgrundlagen- och tryckfrihetsförordningen helt upphävs i sin nuvarande form.
Remisstiden för utredningens förslag gick ut 31/8.

Remissinstansernas reaktioner kan närmast liknas vid en total sågning. Budskapet är att inget alternativ är bättre än det vi redan har. Ändå skall utredningen under hösten breddas och få nya direktiv. Trots att ingen tycker att något förslag till ändring verkar bra, verkar starka krafter för att lagen ändå bör ändras.

Samtidigt sätter debatten om Muhammedpubliceringarna i Jyllandsposten och publiceringen av Lars Vilks Muhammedhund, press på yttrandefriheten från ett annat håll. I en traditionell medielogik ställs religionsfrihet och yttrandefrihet mot varandra. En klassisk boxningsmatch med supportrar i två läger. Enligt samma logik måste endera friheten modifieras. Någon måste vinna matchen.

Och i debatten klingar plötsligt en välbekant stämma genom seklerna: Tryckfriheten är bra - den ska bara användas på rätt sätt och inte missbrukas. Nu väntar vi bara på att någon ska formulera problemet lika tydligt som Kung Gustaf: Är dagens tryckfrihetsförordning nyttig eller ej?

Roland Zuiderveld, reporter på Kulturnyheterna

Malin Jacobson Båth, Kim Veerabuthroo Nordberg, Karin Winther

Se senaste sändningen

Kulturnyheterna sänder direkt måndag till fredag 19:00 i SVT1 och 22:35 i SVT2.

Kobra

Kobra tillbaka 14 mars.

Nu på onsdagar, nu i SVT1, fortfarande kl 21.30. Och alltid på SVT Play.

Wislawa Szymborska

Den polska författarinnan och nobelpristagaren Wislawa Szymborska avled förra veckan. I det här porträttet, inspelat 2009, möter vi henne som den levande och humoristiska konstnär hon var.

TV Heads # 12 är här!

En fullmatad radiopodcast från SVT om tv-världen i allmänhet och tv-serier i synnerhet.

Girl model

13-åriga Nadja tror att lyckan är gjord när hon skickas till Tokyo med löften om jobb och stora pengar. Men modellvärldens verklighet visar sig vara skoningslös.

Följ PSL-bloggen

Få musiknyheter, intervjuer och nya videor - allt på samma ställe!

Skrivmaskin. Foto: SVT Bild.

Kontakta redaktionen!

Kulturnyheterna på webben och i tv utgörs av en redaktion på ungefär 20 personer. Har du några funderingar eller åsikter som du vill dela med dig av? Hör av dig!

Kulturprogram

Kultur i rutan

Förutom kulturprogram som Kobra, Babel och Kulturnyheterna sänder SVT en lång rad kulturprogram.

Alternativ bild för flash innehåll.
Hanna Hellquist, programledare i Morgonpasset i P3. Foto: Ellen Andersson / P3 Nyheter

Den omtalade hashtaggen Hanna Hellquist har skapat en twitterstorm efter ett uttalande om sexism.

Senaste nyheterna
Josephine Forsman. Foto: UR

Seriestart: Låtarna som förändrade musiken I UR:s nya serie listar Josephine Forsman de viktigaste låtarna i populärmusikens historia.