Hård debatt efter domen i HD
Straffen kan skärpas för berusade förare
|
|
Publicerad 20 oktober 2005 - 18:44
Uppdaterad 20 juni 2006 - 09:28
|
En majoritet av riksdagspartierna vill skärpa straffet för dem som kör ihjäl andra människor i berusat tillstånd.
Cirka 150 personer dödas varje år i trafikolyckor i samband med alkohol. Omkring 1.500 skadas svårt. Rattfylleri ligger bakom cirka en tredjedel av dödsolyckorna i trafiken. Varje dygn görs cirka 20.000 resor med alkoholpåverkade förare. Med 0,4 promille alkohol i blodet ökar olycksrisken fyra gånger jämfört med nykter körning. Med 1,5 promille ökar risken 40 gånger. Risken för att en rattonykter förare orsakar en dödsolycka är 225 gånger större än för en nykter förare.
Alkolåsutredningen (TT) -Efter HD:s domslut, där inte någon ny praxis införs. Det finns ingen annan utväg än att lagstifta om hårdare straff, säger socialdemokraten Britta Lejon, förste vice ordförande i justitieutskottet. Hon hänvisar till det straff på 1,5 års fängelse som Högsta domstolen på onsdagen fastställde för en man som i berusat tillstånd kört ihjäl en farmor och hennes elva månader gamla sondotter utanför Umeå. Maxstraffet för brottet är sex år. Bodström osäker Också justitieminister Thomas Bodström tycker att det finns anledning att se över lagstiftningen. Han är osäker på om straffskalan för grovt vållande till annans död i samband med grovt rattfylleri är tillräckligt hård. -Den ligger i nivå med bedrägeribrott och man kan ifrågasätta om det är riktigt, sade Bodström till TT vid ett alkoholpolitiskt möte i Helsingborg på torsdagen. Lagen kan ändras snabbt Enligt Britta Lejon kan en lagändring ske relativt snabbt. I mitten av december får regeringen en utredning om ratt- och sjöfylleri som blir underlag för att ändra lagen. Justitieutskottets ordförande, folkpartisten Johan Pehrson, har tidigare krävt att rattfulla som kör ihjäl någon ska dömas för dråp. Om inte det går vill han att de får påföljder som ligger högre upp i straffskalan när de gjort sig skyldiga till vållande till annans död med hjälp av motorfordon. Eget förslag Och om inte regeringen föreslår tuffare tag mot rattfulla tillräckligt snabbt hotar han att inom kort lägga fram ett eget förslag till justitieutskottet. -Tomma ord har det funnits tillräckligt mycket av. Nu är det dags att lagstifta, säger Pehrson, som tycker att regeringen dröjt för länge med att driva i genom förslag om hårdare straff. Men trots att flera partier är eniga om att en skärpning av straffet för grovt vållande till annans död vid grovt rattfylleri är nödvändig finns delade meningar kring hur det ska gå till.  Juridiskt komplicerat Folkpartiet och centerpartiet vill klassificera handlingen som dråp i stället för vållande till annans död, vilket skulle ge en betydligt hårdare påföljd. Men Britta Lejon är tveksam till att infoga dråp-beteckningen i lagtexten. -Det är juridiskt komplicerat och jag vill vänta tills vi har fått underlag i december innan vi bestämmer hur vi ska göra, säger hon.
Moderaterna vill införa allmänna föreskrifter om att domstolarna ska utgå från straffskalans mitt. Det skulle pressa upp längden på fängelsestraffen, enligt Beatrice Ask, moderat ledamot i justitieutskottet. Breda straffskalor Madeleine Leijonhufvud, professor i straffrätt vid Stockholms universitet, pekar på två orsaker till nuvarande strafflängder: att straffskalorna är alltför breda och att domstolarna strävar efter att utdöma straff från den lägre halvan. -Det ger mycket märkliga signaler och väcker frågan hur det egentligen är tänkt att straffskalan ska användas, säger Leijonhufvud. 
Vägen vid Flurkmark utanför Umeå där en rattfyllerist körde ihjäl en kvinna och hennes barnbarn
Kritisk åklagare Det är sorgligt att vi har så blåögda personer bland justitieråden, säger överåklagare Sven-Erik Alhem i Malmö i en mycket kritisk kommentar till domen i HD.
-Allt var serverat på ett fat för att ge HD möjlighet att höja praxis för domar i den här typen av mål, men HD valde att avstå. Det är synd att vi fick det här avgörandet, sade Alhem vid en alkoholpolitisk konferens i Helsingborg på torsdagen. * 15.600 rattfylleribrott anmäldes 2004. * Av dessa lagfördes cirka 5.200 personer för grovt rattfylleri och 4.900 för rattfylleri av normalgraden. * 2001-2004 ökade antalet anmälda rattfylleribrott. * Mycket tyder på en faktisk ökning av rattfylleribrottsligheten, vilket sannolikt beror på att alkoholkonsumtionen stigit markant under 2000-talet. * En majoritet av dem som misstänks för rattfylleribrott är män. * Drygt 80 procent av rattfylleribrott klaras upp. * Den genomsnittliga strafftiden vid grovt rattfylleri var 2004 1,6 månader.
Källa: Brottsförebyggande rådet (TT)
|