Homofoba hatbrotten ökar - troligen
Vardagsbrott vanligast när homosexuella drabbas
|
|
Publicerad 29 november 2005 - 13:57
Uppdaterad 20 juni 2006 - 09:26
|
Säkerhetspolisens rapport om hatbrott tycks peka på att hatbrotten mot homosexuella har ökat, även om man är försiktig med att dra definitiva slutsatser. Övriga hatbrott tycks ligga stilla eller minska något.
Rapportens statistik baseras främst på en datorkörning av polisanmälningar där man identifierar de anmälningar som innehåller ett antal nyckelord ur en söklista. De anmälningar man då hittat har granskats manuellt. Tidigare var arbetet helt manuellt, säpos tjänstemän gick igenom hundratusentals brottsanmälningar. Sedan i fjol har processen datoriserats, vilket begränsar utrymmet för felräkningar, men samtidigt tvingat säpo att avstå från direkta jämförelser.
På grund av metodförändringar kan säpo inte entydigt slå fast att hatbrotten mot homosexuella ökat de senaste åren. Det stora mörkertalet gör också alla jämförelser vanskliga - rapporten behandlar ju polisanmälningar av brott, inte de faktiskt inträffade brotten. Det är dock polisens uppfattning att en ökning faktiskt har ägt rum, vilket stöds av jämförelsesiffror för innevarande år, som inte finns med i själva rapporten (som behandlar år 2004). Stöd i andra undersökningar Detta stöds även av andra undersökningar. Kriminologen Eva Tiby, som 1999 doktorerade på en avhandling om våld mot homosexuella, presenterade i fjol en undersökning som byggde på intervjuer med drabbade. I en jämförelse mellan 1996 och 2004 hade andelen som utsatts för hatbrott mer än fördubblats, från en fjärdedel till över hälften. I vilken utsträckning detta avspeglar en verklig ökning av antalet brott, i förhållande till ökad medvetenhet om brotten och benägenheten att berätta, går inte att säga säkert, men enligt forskarna är det under alla omständigheter tydligt att hatbrott är vanligt förekommande. Trakasserier, diskriminering Eva Tiby konstaterar också att kvinnor 2004 är ungefär lika utsatta som män, vilket de inte var 1996, och att de yngsta är mer utsatta än de äldre. De flesta brotten handlar om förtal, trakasserier och diskriminering. Andelen som rapporterar att de utsatts för våldsbrott är mindre, 12 procent. Knappt dubbelt så många hade utsatts för hot om våld. Rapporten visar också att tvärtemot en populär föreställning begås de flesta brotten inte av nazister eller liknande organiserade grupper, även om sådana ofta kan vara inblandade de mest uppmärksammde grova våldsbrotten. "I den stora skaran angripare, i den vardagliga skaran gärningsmän och gärningskvinnor, finner vi i stället släktingar, grannar, elever, studenter, handledare, hantverkare, fotografer, flygvärdinnor, kolleger och myndigheter", skrev Eva Tiby i den debattarikel i DN där hon presenterade sina resultat.
 Vit Makt mindre vanliga Detta bekräftas i sin tur av säkerhetspolisens rapport. Endast en mindre del av de anmälda brotten har begåtts av personer ur den s.k. "Vit Makt"-miljön; dit räknar säpo medlemmar av olika organisationer som förespråkar den vita rasens överlägsenhet. Bland brotten mot homosexuella kopplar endast 6 procent av brotten som bottnande i Vit Makt-ideologi. Även när det gäller brott med främlingsfientliga motiv utgör Vit makt-ideologin bakgrunden endast i en mindre andel fall, även om den är större, knappt 12 procent. Andra typer av hatbrott Förutom brotten grundade på sexuell läggning tar rapporten också upp hatbrott som handlar om religiös tillhörighet (främst av antisemitisk karaktär) och det med säpos språkbruk kallas "individers fysiologi", dvs hudfärg. Dessa brottskategorier minskade under 2004, visar rapporten, även om den ändrade metodiken även här gör det omöjligt att ange någon exakt nivå. Säpo intresserar sig även för det man kallar för "brott med koppling till den autonoma miljön", ditt man räknar extrema anarkister, AFA och djurrättsaktivister. Den kategorin gick ned kraftigt under 2004, delvis beroende på att föregående år var vad säpo kallar ett exceptionellt år. Samma dag som Green-domen Genom en ödets nyck kommer rapporten samma dag som den friande HD-domen mot pingstpastorn Åke Green, som stått åtalad för just hets mot folkgrupp, efter att i en predikan bl.a. liknat sexuella abnormiteter vid "en svulst på samhällskroppen". Mer om den friande domen mot Åke Green på svt.se/nyheter.. Själva domen, som pdf-dokument, hittar du här. Uttrycket hatbrott är ett översättningslån från engelska hate crime. Olika användare lägger något olika innebörd i det, men det gemensamma är att det bottnar i gärningsmannens åsikter om offret och den grupp han tillhör. Några definitioner: "Med begreppet avses i denna rapport brott mot person, organisation eller egendom motiverat av ideologisk övertygelse eller fientlig inställning mot offret/målet på grund av hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller annan liknande omständighet." (säpo) "Hatbrott (engelska hate crime), vardaglig samlingsbenämning på rasistiska, främlingsfientliga och homofobiska brott. Kännetecknande för hatbrott är att de utgör angrepp på mänskliga rättigheter och strider mot grundläggande värderingar om alla människors lika värde. Hatbrott kan motiveras av gärningsmannens illvilja eller hat mot vad en person representerar. Hatbrott kan även riktas mot människor som stöder minoriteters rättigheter, t.ex. mot journalister. Brott som kan räknas som hatbrott är t.ex. hets mot folkgrupp och olaga diskriminering." (Nationalencyklopedin) "Harassment, intimidation, or physical violence that is motivated by a bias against characteristics of the victim considered integral to his social identity, such as his race, ethnicity, or religion. Some relatively broad hate-crime laws also include sexual orientation and mental or physical disability among the characteristics that define a hate crime." (Encyclopedia Britannica) |