Hot mot vittnen växande problem

Publicerad 28 december 2005 - 13:54 Uppdaterad 20 juni 2006 - 09:25

Krögarparet Masoud och Shanaz Garakoei från Göteborg blev riksbekanta när de vittnade mot de män med anknytning till mc-gänget Bandidos som hade totat dem och pressat dem på pengar.

Fem män dömdes i våras till fängelse mellan ett och fyra år för bl.a. hoten mot paret Garakoei.

Säljer och flyttar
Där kunde historien ha slutat, men hot och trakasserier har fortsatt. På julnatten brändes parets bil upp, och i en debattartikel i dagens Expressen förklarar Masoud Garakoei att han nu ger upp, säljer restaurangen och flyttar till annan ort.
Det är framför allt omsorgen om barnen som får honom att ta detta steg, förklarar han.

-När de såg vår utbrända bil ställde de frågor som vi inte kan svara på, skriver Masoud Garakoei i sin artikel.

Paret Garakoei, som har sina rötter i Iran, öppnade en persisk restaurang på Hisingen i Göteborg för ett par år sedan. Affärerna gick bra, och de kunde utöka verksamheten. Men efter en tid fick de besök.
Några män erbjöd "beskydd" - mot betalning.

Budskapet tydligt
Tonen var hotfull och budskapet tydligt. Masoud Garakoei och hans hustru valde att betala och tiga. Till en början. Efter hand kände de sig allt mindre till freds med detta, och valde att gå till polisen, och sedan vittna i den rättegång som följde.

Resultatet blev alltså fängelsestraff för de åtalade, men för Masoud och Shanaz fortsatte trakasserierna, med bilbranden som kulmen.

Interiör från restaurangen

Allt allvarligare problem
Hot mot vittnen har alltid förekommit, men har enligt myndigheterna blivit ett allvarligare problem på senare år. Inte sällan är det kriminella grupper som mc-gängen som hotar, och som ibland också sätter hotelserna i verket.

Antalet fällande domar för övergrepp i rättssak, som brottet kallas, har femdubblats under de senaste fem åren. Anmälningarna har under samma tid ökat från 3.291 till 4.383, visar siffror från Brottsförebyggande rådet. Förra året åtalades 348 personer för brottet mot 74 år 1995.

Organiserad brottslighet
Maximistraffet för övergrepp i rättssak är åtta års fängelse, om brottet är grovt. Enligt överåklagare Sven-Erik Alhem i Malmö är den ökande organiserade brottsligheten den främsta förklaringen till att allt fler vittnen hotas.

-Kriminella grupperingar söker utveckla egna normsystem vid sidan av samhällets. Vittnen och brottsoffer pressas att inte kontakta polisen. Det sker delvis med subtila medel. "Vi vet att din dotter går i klass 4a i den och den skolan", säger en man i t-shirt med ett mc-gängs emblem. Budskapet kan inte missförstås, men hotet uttalas inte öppet, säger Alhem.

Skyddad identitet
Det finns olika metoder att bekämpa detta, från psykologiskt stöd till drabbade och rättegångsarrangemang där vittnen och åtalade hålls skilda till att den hotade erbjuds skyddad identitet.
Särskilda vittnesskyddsgrupper finns bara i de tre storstäderna.

För några år sedan tillsatte regeringen en utredning, personsäkerhetsutredningen, under ledning av förre rikspolischefen Sten Heckscher, som lämnade sitt betänkande i fjol. Där föreslogs införande av ett nationellt program för skydd för vittnen, målsägande och andra berörda.

Stöd till näringsidkare
Något sådant program har ännu inte införts. Däremot har justitiedepartementet tidigare aviserat att näringsidkare som vittnar mot kriminella ska kunna få rätt till ekonomiskt stöd.

Den som tvingas stänga sin verksamhet efter att ha vittnat skulle då kunna få upp till 400.000 kronor.

Ett sådant förslag kommer dock tidigast till våren, säger i dag Linda Romanus, pressekreterare hos justitieminister Thomas Bodström.

• Tweet