Träd runt Sundbo fälldes i höstas för att ge plats åt nya stängsel. Foto: PRB

Hårdare regler för ungdomshem

Stängsel och larm ska hindra rymningar

Publicerad 23 januari 2006 - 16:39 Uppdaterad 19 juni 2006 - 12:29

Sedan lagen om sluten ungdomsvård, LSU, började tillämpas 1999 har i genomsnitt var tredje elev rymt från något ungdomshem. I somras lyckades en 18-åring som är dömd för dubbelmord rymma två gånger under uppmärksammade former. Nu kommer en utredning med förslag till väsentligt skärpt säkerhet på de särskilda ungdomshemmen.

Utredningen från Statens institutionsstyrelse, Sis, föreslår bland annat att ungdomshemmen ska ha stängsel och inhägnade rastgårdar, att dörrar och fönster ska larmas, obehöriga ska förbjudas att vistas på ungdomshemmen och att hårdare regler ska införas för bevakade permissioner. Kameraövervakning finns också bland förslagen.

Det här innebär en större slutenhet, och måste följas upp med bättre innehåll i verksamheten, bättre utredningar och bättre risk- och behovsanalys.

Varje intagen ska genomgå en utredning och ha ett fullständigt aktivitetsprogram. Arbetet med att förhindra rymningar måste ständigt pågå på många olika plan, fastslås i utredningen.

Vissa ungdomar kan behöva enskilt boende under perioder.

Klicka här för statistik över rymningar 1999-2005
Morddömd har rymt tre gånger
Beslutet om utredningen togs i somras efter två rymningar i juni från ungdomshemmet Sundbo utanför Fagersta. Den 10 juni rymde en 18-åring som var dömd till fyra års sluten vård för dubbelmordet på Hallandsåsen 2004. Han plockades upp med bil under en basketmatch inne på området. Personal som följde efter rymmarna besköts. 18-åringen hade rymt en gång tidigare från Fagreds ungdomshem.

Ett par dagar senare rymde en 19-åring från Sundbo genom att hoppa över ett stängsel. I augusti rymde sedan återigen den för dubbelmordet dömde 18-åringen. Den här gången hade han och två kumpaner tvingat till sig nycklar och en bil av en anställd, sedan de hotat denne med en vässad tandborste.

Säkerheten har höjts på Sundbo, bl.a. har anläggningen fått dubbla yttre stängsel.

Utredaren Sten Svensson är kritisk till att så många lyckats rymma från de särskilda ungdomshemmen. Mellan 1999 och 2005 har 216 rymningar skett bland sammanlagt 670 intagna ? i genomsnitt var tredje elev. Det är alltför många och antalet måste minskas.

Rutiner följs inte
Svensson påpekar att på nästan alla avdelningar förekommer att säkerhetsrutiner inte följs. Delvis kan det förklaras med att Sis riktlinjer är svåra att överblicka, men han efterlyser också handlingsprogram för varje institution.

Mer stängsel och larm
De yttre åtgärderna, som fler stängsel, lås, larm, vägbommar mm är en väsentlig del i utredarens förslag. De flesta rymningar sker från ungdomshemmen och deras områden. Med bättre yttre skydd hade en del av dessa rymningar inte kunnat genomföras, konstaterar han.

De här rymningarna är ofta dramatiska och väcker uppmärksamhet i media. Utredaren framhåller också att personalen har rätt att ställa krav på en säker arbetsmiljö, att myndigheter och riksdag vill att farliga dömda ska vistas på institutionerna och inte utanför, att de intagna själva ställer krav på boendemiljö mm.

Svensson framhåller att det kan bli en förbättrad rörelsefrihet inne på anläggningarna med stängsel runtomkring. I dag finns mycket begränsade rastgårdar som oftast inte ger utrymme för fysisk aktivitet. Med ett yttre stängsel kan man avsätta större ytor för utomhusaktiviteter.

Riktlinjer för permissioner
Utredaren sätter också fingret på de bevakade permissionerna. Hösten 2005 har flera rymningar skett under bevakade permissioner. I princip är det upp till varje anstaltschef att besluta hur bevakningen ska se ut. Här behövs riktlinjer.

Ska inte behöva flytta
De konkreta och fysiska säkerhetsåtgärderna är bara en del av det säkerhetspaket som utredaren lämnar till regeringen. I utredningen framhålls också att det är viktigt att majoriteten av LSU-hemmen har en komplett vårdkedja, dvs att eleven kan fullgöra hela sin strafftid på ett och samma ungdomshem och inte ska behöva flytta mellan olika hem.

Var och en som tas in enligt LSU ska också utredas, vilket inte alltid sker i dag. Och när utredningar finns, blir de inte alltid lästa.

Samtidigt framhåller utredningen att innehållet i verksamheten är av avgörande betydelse. Det är oerhört viktigt att eleverna deltar i aktiviteter som för dem känns meningsfyllda.

Enskilt boende
Även om säkerheten förbättras på ungdomshemmen kommer det fortfarande att finnas vissa elever som behöver särskilda åtgärder. Utredningen vill inte att de ska samlas i en särskild avdelning utan anser det bättre att de sprids på flera olika hem. Under vissa perioder kan de skiljas från gruppen och få enskilt boende, men har alltid personal närvarande och kan delta i vissa gemensamma aktiviteter.

Maria Holmin/SVT Text&Webb
Källor: Sis, SVT

• Tweet