Så gör du om ett barn far illa

SVT Nyheter fördjupning
Publicerad 11 maj 2006 - 18:44
Uppdaterad 19 juni 2006 - 12:26

Efter tioårige Bobbys död har barnens situation i Sverige debatterats flitigt. Varför är det så få som vågar anmäla om de misstänker att barn misshandlas, och vad kan samhället göra?
Så här gör du om du misstänker att ett barn far illa:

Externa länkar

Både Rädda Barnen och Bris har telefonlinjer dit man kan vända sig med sina frågor.

Video

Chatt

Cecilia Modig på Rädda Barnen chattade om våld mot barn.

• I första hand ska man vända sig till socialtjänstkontoret i den kommun där barnet bor. Det är bättre att anmäla och få misstanken utredd, än att avstå av rädsla. Om man inte arbetar med barn kan man vara anonym vid anmälan.

Det är viktigt att lyssna på barn som berättar om övergrepp. Ofta känner man ett motstånd mot att bland sig i andra människors privatliv, men för barnet kan det betyda skillnaden mellan liv och död att någon vågar ingripa. Familjen får också hjälp att bryta ett destruktivt beteende.

• Det är bra att tala om för barnet att man tänker anmäla, och varför.

• Man kan även prata med polisen, barnavårdscentralen, skolhälsovården eller barn- och ungdomspsykiatrin för att få information innan man gör en anmälan.

• Myndigheter och personal som arbetar med barn är skyldiga att anmäla vid misstanke om att ett barn far illa. Anmälningsplikten gäller alltså redan vid misstanke, man måste inte veta säkert att ett övergrepp begåtts.

• För arbetsplatser eller föreningar där man arbetar med barn kan det vara en god idé att bygga upp rutiner kring hur man ska arbeta med sådana här frågor. Vem har ansvaret för att kontakta socialtjänsten, och vem talar med barnet? Vad ska man säga till de andra barnen?

• Socialtjänsten utreder situationen efter att anmälan kommit in. Om socialtjänsten kommer fram till att något är fel kan den omhänderta barnet. Om socialtjänsten misstänker brott så anmäls det till polisen.

Anmälningarna ökar
Mörkertalet för barnmisshandel anses vara stort. Enligt den statliga Barnmisshandelskommissionen uppgav år 2000 4 procent av svenska mellanstadieelever att de någon gång utsatts för svår fysisk bestraffning med tillhyggen.

År 2004 polisanmäldes drygt 8.000 fall av barnmisshandel. Antalet anmälningar ökar, men enligt Brottsförebyggande rådet, Brå, beror det snarare på en ökad benägenhet att anmäla och inte på att den faktiska misshandeln ökar.

Undersökningar visar också att stödet för aga minskat kraftigt bland befolkningen de senaste 40 åren.

Kan ge fängelse
Förbud mot barnaga infördes 1979 i Sverige, som var först i världen med ett sådant förbud. I lagen står det att barn inte får "utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling."

Straffet för misshandel, som bedöms på samma sätt som misshandel av vuxna, sträcker sig från böter till maximalt tio års fängelse. För längre fängelsestraff ska misshandeln vara grov.

Även barnkonventionen tar upp barns rätt till skydd mot våld. Men endast 15 länder i världen har i dag ett totalt förbud mot aga.

Barnmisshandel delas in i fysiskt och psykiskt våld samt bristande omsorg. Även sexuella övergrepp omfattas. Ofta utsätts barnet för flera typer av våld. Bristande omsorg handlar till exempel om att barnet inte får tillräckligt med mat, kläder eller medicinsk vård.

Karin Holmertz

Källa: Rädda Barnen, Bris

Sök bland fördjupningarna

Sök genom att skriva in hela ord eller delar av ett ord. Genom att använda * kan en sökning på till exempel peppar* ge träffar på pepparkakor och pepparkvarn. Det går också att söka på flera ord samtidigt. Då visas träffar på alla artiklar som innehåller något av orden.
Alternativ bild för flash innehåll.
Frida i Ingen är vän med en fattig. Foto: Anders Hansson.

Ingen är vän med en fattig Programmet om Frida har berört er lyssnare. Hör hela här.

Senaste nyheterna
Rebecca Vinterbarn Elg. Foto: UR

Rebecca utmanar Strindberg I Hej litteraturen får Strindberg-skeptikern Rebecca Vinterbarn Elg möjlighet att ge författaren en ny chans.