Vad är en seriemördare?

Publicerad 18 december 2006 - 18:04 Uppdaterad 18 december 2006 - 21:16

Vad är känt om seriemördare? Här följer en kort bakgrund om begrepp som serie- och massmördare och namn som brukar nämnas.

Seriemördare är en person som mördar minst tre offer vid olika tillfällen. Bakom handlingen kan ligga psykologiska besvär som t.ex. ett begär att hämnas, besatthet (att man följer inre röster) eller behov av uppmärksamhet.

Morden kan ske under allt från ett par veckor till månader och år. De mest omtalade seriemördarna är Jack Uppskäraren (Jack the Ripper) i England och Thomas Quick i Sverige. Den brittiska polisen lyckades aldrig identifiera Jack Uppskäraren. Under tiden 7 augusti-10 november 1888 mördade han brutalt sex prostituerade kvinnor i Londons East End. Många filmer och böcker, även operor, har använt det som motiv. Spekulationerna om vem Jack the Ripper egentligen var finns med både i faktaböcker och litteratur.

Quiuck erkände under terapi
Thomas Quick dömdes 1991 till sluten psykiatrisk vård för ett annat brott. Han erkände då att han begått ett 20-tal mord i Sverige och Norge. Erkännandet kom under en sk psykoterapeutisk behandling. Quick dömdes för åtta av morden. På senare tid har det förekommit kritik mot bevisningen i samband med domarna. Fd brottsmålsadvokaten Pelle Svensson lämnade en rättsutredning till JK. I utredningen menade Svensson att Quick kan vara oskyldigt dömd. JK Göran Lambertz beslutade dock att det inte blir någon ny prövning.

En massmördare är när personer dödar minst tre offer vid samma tillfälle eller inom kort tid, några timmar. En massmördare kan känna sig misslyckad och skulden för det måste läggas på någon annan som får betala med livet.

Några termer
Inre röst: I det här sammanhanget bör det uppfattas som en förvrängd upplevelse av att någon talar till en. Rösten i huvudet säger åt personen vad han eller hon ska göra.

Psykoterapeutisk behandling: En speciell behandlingsmetod av psykiska problem. Metoden växte fram vid sekelskiftet men intresset för sambandet mellan kropp och psyke hade funnits långt tidigare. Förhoppningen var att man skulle kunna bota vissa psykiska sjukdomar med andra metoder än biologiska, mediciner osv. Då handlade det om att försätta personer i ett hypnotiskt tillstånd. Sigmund Freud utvecklade senare den sk psykoanalysen som alternativ.

En rad psykoterapeutiska metoder har utvecklats under 1900-talet men det som främst förenar dem är att de bygger på teorierna om omedvetna processer och behandlingsmetoder.

Källa: ne.se

• Tweet