Hushållens skuldsättning ökar. Kurvan visar hur stora lån svenska hushåll har i förhållande till deras sammanlagda disponibla årsinkomst.
Fyra tips för att undvika skuldfällan
Publicerad 4 juli 2005 - 16:11 Uppdaterad 20 juni 2006 - 10:10
Den rekordlåga räntan gör att svenskarna lånar allt mer pengar. Totalt har hushållens skuldsättning ökat med dryga 11 procent jämfört med i maj förra året. Aktuellt presenterar fyra tips för att undvika att hamna i en skuldfälla.
Video
När det är billigt att låna är det lätt att låna mer än man egentligen har råd med. Aktuellt har pratat med Britt-Marie André, chef för Konsumenternas bank- och finansbyrå, som delar med sig av fyra råd för den som är på väg att låna pengar till bostadsköp.
Gör en egen kreditprövning När man ansöker om ett lån gör banken en kreditprövning. Men Britt-Marie André rekommenderar att man även gör en egen kreditkalkyl. Räkna med att räntan stiger och blir dubbelt så hög som i dag. Ta som exempel ett lån med bindningstid på 5 år. Där ligger räntan i dag på omkring 3,5 procent. Gör således en kalkyl på hur hög räntan skulle bli om den dubblades till 7 procent. Vad skulle lånet kosta då? - Nu är ränteläget så extremt lågt. Man bör räkna med att kunna betala upp till dubbelt så mycket om man ser boendeinvesteringen lite långsiktigt, säger Britt-Marie André.
Amortera Det är många som inte amorterar på sina lån. Gör man inte det minskar man sitt handlingsutrymme i framtiden, säger Britt-Marie André. - Om det till exempel blir skilsmässa eller du drabbas av arbetslöshet och priset sjunker, har du då inte amorterat på lånet kan du få en restskuld kvar om du måste sälja. -Det finns lägen i livet då man kanske inte kan amortera, men jag tycker att man ska tänka tanken. Britt-Marie Andé pekar på att priserna har gått rakt uppåt i flera år nu, och menar att många har vant sig vid detta. - Men någon gång går det ner, vi vet bara inte hur mycket och när.
Lägg max 40 procent på boendet Högst 30-40 procent av nettoinkomsten bör gå till boende, är Britt-Marie Andrés tumregel. - Iallafall om man vill ha ett någorlunda vettigt leverne och inte äta blodpudding varje dag. En exempelkalkyl för en familj med två inkomster kan se ut så här: En i hushållet har en inkomst om 15.000 kr per månad, den andra tjänar 25.000 kr i månaden. Sammanlagt får de ut 28.523 kronor i månaden med en kommunalskatt på 30 procent. 40 procent av detta är 11.409 kronor. Så mycket bör de enligt tumregeln max lägga på sitt boende. I boendekostnaden för en villa ska räknas med räntor - efter ränteavdrag på 30 procent - driftskostnader, fastighetsskatt och eventuell amortering.
Köp billigare När räntorna är så låga som de är nu är det många som köper dyrare bostäder. Men måste man köpa drömhuset direkt? säger Britt-Marie André. - Kanske man kan köpa ett mindre hus, eller ett som ligger längre ut, först. Sedan, när man ser att det fungerar ekonomiskt, kan man byta upp sig. Även om bankerna har ett stort ansvar för kreditprövning är det individen som har det slutliga ansvaret. - I slutänden är det jag som står där om jag inte klarar av att betala, säger Britt-Marie André.
SVT Play
