Ny EU-budget väntas dröja

Publicerad 15 augusti 2005 - 17:38 Uppdaterad 20 juni 2006 - 10:38

De tusentals svenskar som väntar på besked om EU-bidrag till sina projekt kommer troligen att få vänta ett tag till. Någon budgetuppgörelse lär inte nås under Storbritanniens halvår som EU-ordförande. Under förhandlingarna i juni orsakade oenigheter om pengar och jordbrukspolitik ett haveri.

Vid toppmötet i mitten av juni skulle EU:s medlemsländer försöka enas om unionens långtidsbudget, som sätter ramarna för utgifterna från år 2007 till 2013. Men förhandlingarna kollapsade efter 13 timmars samtal. Fem länder vägrade acceptera sista budet: Storbritannien, Nederländerna, Spanien, Finland och Sverige.

Vill betala mindre
För Sveriges del handlade protesterna om att politikerna anser att vi betalar för mycket. Sverige är ett av de länder som betalar in mer till EU än vi får tillbaka, vi är så kallade nettobidragsgivare.

I fjol var Sveriges medlemsavgift till EU 23 miljarder kronor. Av dessa fick vi tillbaka 11,6 miljarder kronor i form av olika sorters stöd, vilket innebär att vårt nettobidrag var 11,4 miljarder kronor.

Det kompromissförslag som dåvarande ordförandelandet Luxemburg föreslog i juni skulle leda till att Sveriges nettobidrag ökade till omkring 14,5-15 miljarder kronor. Den lösning som Sverige ville se skulle innebära ett nettobidrag på 12-13 miljarder kronor. EU-kommissionens ursprungliga förslag skulle innebära ett svenskt nettobidrag på 17 miljarder kronor.

Skilda synsätt krockar
Utöver den ekonomiska frågan kritiserade Göran Persson efter förhandlingarna även EU:s inriktning. Det EU sysslar med "är inte modernt", ansåg Persson.

Även Storbritanniens premiärminister Tony Blair är starkt kritisk till delar av EU:s verksamhet. Det britterna i första hand vill ändra på är den kostsamma jordbrukspolitiken. För att gå med på kompromissförslaget som lades fram i juni krävde Blair att jordbrukspolitiken skulle göras om, och fick stöd av både Sverige och Nederländerna.

EU:s dåvarande ordförande, Luxemburgs premiärminister Jean-Claude Juncker, talade efter förhandlingarnas kollaps om en djup kris i Europa. Han ansåg att två synsätt hade krockat: Ett av dem vill bara ha EU som ett europeiskt frihandelsområde och det andra vill ha ett socialt och politiskt integrerat Europa som visar solidaritet, ansåg Juncker.

Kritiserad rabatt
Juncker var särskilt kritisk mot Storbritannien, som har stora rabatter på sin medlemsavgift - rabatter som de andra medlemsländerna får betala för. Denna rabatt har särskilt fransmännen fört kampanj mot.

Rabatten infördes 1984 sedan dåvarande premiärministern Margaret Thatcher ställt EU inför ett ultimatum. För budgetåret 2003-2004 var rabatten drygt 42 miljarder kronor, varav Sverige stod för 273 miljoner kronor.

Källa: SVT, TT