Vad är fågelinfluensan?

Publicerad 13 oktober 2005 - 17:11 Uppdaterad 20 juni 2006 - 11:26

Egentligen kan man säga att alla influensor är former av fågelinfluensa. Fåglar (främst andfåglar) är den naturliga värden för influensavirus, som sedan gradvis utvecklats och anpassar sig till andra djurarter, exempelvis gris - och människa.

Ofta är virusen inte farliga för andfåglarna, men när de drabbar hönsfåglar medför de hög dödlighet, och sjukdomen har länge varit fruktad bland hönsuppfödare. Men det är som hot mot människan som den framfört allt väcker reaktioner.

Många olika typer
Fågelinfluensa orsakas av influensa A-virus. Detta indelas i en rad olika varianter, så kallade subtyper, och samtliga dessa subtyper kan orsaka fågelinfluensa.

Två av dessa, med beteckningarna H5 och H7 har hittills visat sig kunna ge upphov till en svårare variant med hög dödlighet.

Utbrotten i Asien de senaste åren orsakas främst av influensa A/H5N1. Det finns även en mildare H5N2-variant som uppträtt i Taiwan. Det är även H5N1 som nu konstaterats i Rumänien och Turkiet.

Korsade artbarriären
Fram till 1997 trodde man inte att fågelinfluensavirus kunde korsa "artbarriären" och smitta människor.
Det året upptäcktes dock att ett antal personer i Hongkongsmittats efter kontakt med fåglar. Flera dödsfall inträffade.
Det nu pågående utbrottet är det femte kända utbrottet med överföring till människa.
"Pandemi - epidemi, vanligen av infektionssjukdom, som sprids över världsdelar. Exempel är de stora utbrotten av influensa (spanska sjukan, asiaten m.fl.)."
-Nationalencyklopedin
De flesta fallen har inträffat i Sydostasien. För två år sedan drabbades dock även Holland av ett utbrott, där ett 80-tal människor insjuknade. Det viruset, kallat H7N7, var dock en något mildare variant, även om ett dödsfall inträffade.

Direktkontakt smittar
Människor smittas via nära kontakt med sjuka fåglar eller deras avföring. De människor som smittats har bott i områden där det funnits sjuka eller döda fågelbesättningar, och i de flesta fall haft direktkontakt med sjuka fåglar. Inget tyder på att smitta kan drabba människa via smittade livsmedel.

Det finns inte några säkra belägg för att sjukdom kan överföras direkt från person till person, även om det är just den risken som oroar forskare och myndigheter - det är då vi riskerar att få ett världsomspännande utbrott, en pandemi.

Kan slå sig samman
Influensa-virusen förändras normalt i små steg som ger upphov till nya former; det är bl.a. det som gör att vaccinering måste upprepas inför varje ny influensasäsong.

Två olika influensavirus kan dock slå sig samman och bilda en helt ny variant.
Det är detta som hänt vid de två senaste globala världsepidemierna: Asiaten 1957-1958 (av typen A/H2N2) och Hongkong 1968-1969 (A/H3N2).

Detta har skett, tror forskarna, genom att gris blivit infekterad med både virus som smittar människa och fågelvirus, som blandats till en ny variant.

Nytt virus kan uppstå
När fågelinfluensa nu visat sig kunna överföras direkt till människa finns också risken att en person samtidigt blir smittad av ett humant influensavirus och fågelinfluensa.

I värsta fall skulle ett helt nytt virus kunna uppstå, med hög dödlighet hos människa och effektiv förmåga till smittspridning.

Nyligen gjorda undersökningar pekar på att 1900-talets svåraste influensapandemi, spanska sjukan 1918-19, kan ha varit en sådan muterad fågelinfluensa.

Olika bedömningar
Bedömningen av risken för att sjukdomen ska få fäste i Europa har skiftat. Så sent somd en 25 augusti förklarade EU-kommissionen det "inte är troligt" att fågelinfluensan sprids till Europa.
I början av september gjorde Jordbruksverket samma bedömning för Sveriges del.

Därmed behövs inget förbud mot att hålla fjäderfä utomhus, vilket annars är en av de åtgärder som diskuterats.

Även i fråga om den grundläggande risken att viruset ska mutera (förändras) så att det smittar direkt mellan människor skiljer sig bedömningarna. Vissa forskare anser fortfarande att risken är begränsad, andra att det mest är en tidsfråga innan det sker.

I slutet av september sade Världshälsorganisationen WHO:s samordnare David Nabarro att det är "mycket troligt" att viruset snart muterar.

Enligt Nabarro skulle upp till 150 miljoner människor kunna dö i en pandemi. WHO tonade sedan ned riskerna, och förklarade att ett par miljoner människor skulle dö i en eventuell epidemi.

Källor: Smittskyddsinstitutet, WHO, NE

Torbjörn Jacobsson
Aktuellt