Få får medicin mot alkoholmissbruk

Publicerad 20 oktober 2005 - 17:01 Uppdaterad 20 juni 2006 - 11:26

Få alkoholister behandlas med de mediciner som numera finns för att få bukt med drickandet. Medicinerna har funnits i 10 år på marknaden, men av Sveriges hundratusentals alkoholmissbrukare får bara 2.000 personer tillgång till dem.

Kenneth Malmström är en av dem. Han är efter lång tids alkoholberoende en provkarta över den svenska missbruksvården. Han har bott på behandlingshem, tagit antabus, fått återfall - och suget efter alkohol blir han aldrig av med. Återfallen har varit många.

Medicin tar bort kicken
Men sedan han började med medicinen så inträffar de bara någon gång om året. Medicinerna tar bort kicken av alkholen, och dämpar suget.
De är inte beroendeframkallande. Kenneth Malmström ser sig själv som kroniskt sjuk och medicinerna är hans räddning.

Men Kenneth Malmström är en av de få som äter de här medicinerna, trots att studier visar att en av sju alkoholister blir nykter med den här behandlingen - en ganska hög siffra i sammanhanget.

Antalet alkoholberoende personer i Sverige går inte att fastställa säkert, men Folkhälsoinstitutet räknar med att det handlar om ungefär en halv miljon. Av dem medicineras bara runt 2.000 personer i landet med de nya medlen.

Flera orsaker
Alkoholläkarna pekar på flera orsaker till att medicinerna ändå inte har fått genomslag. En stor del av skulden lägger man på socialtjänsten, som har det yttersta och lagliga ansvaret för tiotusentals alkoholister.

Socialtjänsten satsar framför allt på olika stödprojekt. Enligt en statlig undersökning finns det inga bevis för att den verksamheten har effekt. Men vissa socialtjänstexperter anser ändå att det är rätt väg och ifrågasätter istället läkarnas bedömning.

I grunden handlar det om två helt skilda sätt att se på missbruk. Men även om det går trögt så har socialtjänst och vård börjat samarbeta tätare på sina håll.

Statliga SBU, som utvärderar sjukvårdens metoder, skriver om de båda
medicinerna:
"Vid långtidsbehandling av alkoholberoende har acamprosat (Campral) och naltrexon (Revia) säkerställda effekter".

SBU anser också att det finns psykosociala behandlingsmetoder som är verkningsfulla om de karaktäriseras av en klar struktur och väldefinierade åtgärder. Dit hör t.ex. kognitiv beteendeterapi, 12-stegsbehandling, heter det i en rapport.

Självklart
För Kenneth Malmström, som kämpat med sin alkoholism i 30 år, är det självklart att tablettbehandling borde bli vanligare.

-Det skulle ges mycket mer information om dem, om faktiskt hur bra de är, säger han.