Frågor och svar om fågelinfluensan

Publicerad 15 februari 2006 - 11:15 Uppdaterad 19 juni 2006 - 13:31

Den aggressiva formen av fågelinfluensaviruset har nu bekräftats i Sverige. Här finner du svar på några vanliga frågor om fågelinfluensan.

Bör vi ta hotet om fågelinfluensan på allvar?
En oro är befogad, men viruset innebär i första hand en risk för djuren. Risken att människan drabbas är ytterst liten.

Om man har egna frigående höns - ska man undvika att plocka äggen från dem?
Det behöver inte undvikas, men tillaga äggen väl och tvätta händerna efter kontakt med fåglarna om du vill vara helt säker.

Är det farligt att äta ägg och fågelkött?
Virus avdödas effektivt vid 70 grader C. I kött som stekts eller kokats så att ingen del av köttet är rött eller rosa samt i hårdkokta ägg finns alltså inga levande virus.

Är det farligt att mata fåglar?
Nej.

Är det farligt att komma i kontakt med fågelspillning?
Nej, sannolikheten att smittas är oerhört liten, men Smittskyddsinstitutet rekommenderar att man tvättar händerna.

Kan andra djur smittas av viruset, till exempel hundar, kor eller andra djur som äter fåglar eller kommer i kontakt med fågelspillning?
Ja, kattdjur kan smittas, då de äter fåglar. I Asien har flera tigrar till exempel dött efter att ha utfodrats med smittade fåglar. Det finns dock inget fall då katter har smittat människor. Hundar är inte känsliga för viruset. Grisar och sälar kan också smittas.

Det tycks även finnas en skillnad på hur influensan slår mot olika fågelarter och vilka arter som drabbas. Influensan har hittills drabbat ett 40-tal olika arter, däribland olika svanar, olika arter av änder, höns, rovfåglar och småfåglar som exempelvis sparv och duvor.

Är risken att smittas större för personer med nedsatt immunförsvar, till exempel gamla, sjuka, gravida kvinnor eller små barn?
Många av de som hittills har smittats har varit barn, vilket kan bero på två saker: de har svårare med att hålla en god handhygien, de har inte hunnit haft influensa, som i regel stärker försvaret mot andra influensautbrott.

Bör man undvika att släppa in barn på djurgårdar där höns och tuppar finns?
Nej. Vid direkt kontakt med fåglarna rekommenderas dock att tvätta händerna efteråt.

Vilka åtgärder bör man vidta?
Om man har tamdjur eller fågeluppfödning i kommersiellt syfte bör djuren hållas inomhus, för att inte riskera att smittas. Om det inte är möjligt, bör de utfodras på en skyddad plats. De personer som kommer i kontakt med flyttfåglar bör också skyddas med till exempel skyddskläder.

Vilka yrkesgrupper bör vidta särskilda åtgärder?
Veterinärer, djurvårdare, viltvårdare, ringmärkare, rivnings- och saneringspersonal, anställda i djurparker, fågelhandlare och fjäderfähållare.

Hur skyddar man sig som privatperson?
Om man måste hålla i fåglar är god hygien viktig. Tvätta händerna och desinfektera händer, verktyg etc. Om dessa åtgärder inte är tillräckliga (på till exempel en arbetsplats som hanterar fåglar), bör skyddsutrustning användas.

Bör man undvika att resa till de länder där fågelinfluensan har brutit ut?
Resor till drabbade länder avråds inte, eftersom risken att smittas är så liten. Däremot rekommenderar Smittskyddsinstitutet att resanden i dessa områden unviker direkt kontakt med fåglar och fågelspillning, till exempel på marknader där levande fåglar säljs.

Har de smittade fåglarna påträffats vid de kända fågelsamlingsplatserna och efter kända fågelflyttvägar?
Nej, och detta förbryllar forskarna. Smittan uppträder inte längs de kända flyttstråken, utan har påträffats än här och än där, utan något tydligt mönster.

Hur smittar fåglarna varandra?
Stora mängder virus kan utsöndras med avföringen, men också från luftvägarna om fåglarna nyser eller hostar. Spridning bland vilda fåglar och mellan vildfåglar och tamfåglar sker genom att vildfåglarna tar sig in i inhägnader eller i hönshus. Smittan kan också spridas indirekt genom att den tar sig in genom ventilationssystem eller genom att spillning fastnat på fågelskötarens skor.

Spridning mellan tamfåglar sker genom främst genom handel och utbyte av redskap, foder, transportfordon etc. Smittan kan också spridas med vinden upp till 100 meter.

Vad gör man om man misstänker att en fågel är smittad?
Om en djurägare misstänker smitta är han eller hon skyldig att omedelbart ta kontakt med en veterinär, som i sin tur anmäler det till Jordbruksverket och länsstyrelsen.

Kan undulater vistas utomhus på balkong?
Ja, det går bra att fortsätta att ha undulater i bur på balkongen.

Källa: Smittskyddsinstitutet, Livsmedelsverket, Socialstyrelsen, EU:s Smittskyddsinstitut

Teresa Skeppholm

• Tweet