Riskfyllda läkemedelstest även i Sverige

Publicerad 17 mars 2006 - 17:56 Uppdaterad 19 juni 2006 - 13:30

En grupp unga män kämpar för sina liv på ett sjukhus i London sedan de deltagit i ett läkemedelsförsök. Och det finns ingenting som säger att det inte kan hända här i Sverige, där tusentals svenskar deltar i liknande tester.

I själva verket är Sverige ett populärt land bland forskare som utför tester. 2002 genomfördes nästan åtta procent av alla läkemedelsförsök i världen i de nordiska länderna. Här är det enkelt att kontrollera försökspersonens sjukdomshistoria. Uppåt 40.000 svenskar deltar i läkemedelstester varje år.

Det är främst studenter som anmäler sig som frivilliga försökskaniner. Är de unga och friska är de lämpliga som testpersoner, och för en fattig student lockar den ekonomiska ersättningen.

Varierande betalning
Betalningen har inte något med risken att göra utan med den tid testet tar i anspråk, och den bestäms utifrån tariffer och inte av läkemedelsbolaget självt. En viss betalning går också ut för sveda och värk. Totalt kan ersättningen variera från några hundra kronor till 10.000-tals kronor. De drabbade i London fick ca 27.000 kronor för sin insats.

Studier som den i London, där ett läkemedel testas på människor för första gången, kallas fas I-studier. I Sverige genomförs ett hundratal sådana tester varje år, och det brukar vara mellan 5-50 personer med i undersökningarna. Enligt Svenska Dagbladet deltar omkring 5.000 svenskar om året i testernas förstafaser. Försöken görs på t.ex. Huddinge sjukhus i Stockholm, Karolinska institutet i Solna och på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg.

Testas först på djur
Men innan ett medel testas på människor har det genomgått många andra tester. Det börjar med tester i cellkulturer och fortsätter med tester på minst två djurarter. Ofta är det på möss, råttor och hundar som används. Att ett medel fungerar på djur är dock ingen garanti för att det är ofarligt för människor.

Många läkemedelssubstanser sållas bort efter att de en gång testats på människor - bara ett av tjugo preparat blir verkligen läkemedel. Resten skrotas - en del på grund av för liten effekt, en del på grund av biverkningar.

Vid en fas I-prövningen undersöker forskarna först och främst om människor tål medlet. Därför testas den i låg dos, på kort tid hos ett litet antal personer.

Testas på sjuka
Om medlet inte medför allvarliga biverkningar vidtar fas II. Det testas då på ett hundratal sjuka under lite längre tid. I denna fas undersöker forskarna om medlet har någon verkan på den sjukdom det är tänkt för och hur det ska doseras.

Därefter vidtar fas III, där medlets effekt jämförs med placebo, verkningslös behandling, eller ett läkemedel som redan finns på marknaden. För att godkännas ska medlet vara bättre än placebo och inte orsaka allvarliga biverkningar.

Läkemedelsverket granskas
Reglerna för läkemedelstester är samma i hela EU. Forskarna måste ha en klar plan för t.ex. dosering och kunna visa upp dokumentation av tidigare tester. I Sverige godkänner Läkemedelsverket ca 400 prövningar om året. För att testerna ska tillåtas krävs dessutom godkännande från den lokala etiska kommittén för det aktuella sjukhuset.

De etiska kommittéerna ska också kontrollera att försökspersonerna får bra och begriplig information och att de förstår riskerna med försöket.

Det finns uppgifter om att företaget Perexel, som utförde testerna i Storbritannien, nekats tillstånd att testa medicinen i Tyskland. Institutet som skulle övervaka experimentet fann flera brister i medlet.

Källor: SR, TT, DN, SvD, Expressen

• Tweet