Rekordkyla blir allt ovanligare

Publicerad 2 mars 2005 - 17:33 Uppdaterad 20 juni 2006 - 12:38

Rekordkylan är här - i framför allt östra Svealand har det på vissa orter varit kallare än på flera årtionden. Men varför blir det så här kallt? SVT:s meteorolog Pär Holmgren förklarar.

Pär Holmgren, meteorolog på SVT. - För att det ska bli låga temperaturer krävs ett par förutsättningar. Att det är klart och vindstilla och att det finns ett nysnötäcke. Sedan spelar det också in varifrån luften kommer, berättar Pär Holmgren.
När det är klart och vindstilla sjunker temperaturerna under natten och blir lägst närmast marken. Luften rör sig inte och blandas inte upp, utan blir nedkyld av den kalla marken.
För att marken ska bli riktigt kall behövs ett täcke av nysnö.
- Med riktigt ren, vit nysnö får man maximal utstrålning av kyla från marken, säger Pär Holmgren.

Var luften kommer ifrån spelar också in. Luft som kommer in från Medelhavet blir aldrig riktigt kall. Men den luft som nu ligger över östra Götaland kommer österifrån och är kall och torr.
- Om det är mitt i vintern och en luftmassa ligger still över Sverige blir det bara kallare och kallare, säger Pär Holmgren.
Det som då behövs för att bryta kylan är att det börjar blåsa.
- Då känns det först kallare, men sedan stiger temperaturen ganska fort.

Sverige blir varmare
Men det kalla väder vi nu upplever i Sverige kommer i framtiden att bli mer och mer sällsynt. Anledningen är den förstärkta växthuseffekten.
Med en global uppvärmning på 2-3 grader kommer vintertemperaturen i Sverige att stiga med 4-5 grader. Och framför allt kommer de riktigt låga temperaturerna att stiga.
- Platser som på 1900-talet i snitt hade en lägsta temperatur om 25 grader minus kommer under 2000-talet snarare att ha ett lägsta snitt på 10-15 minusgrader, säger Pär Holmgren.
- I morse när jag gick till skolan med min sjuåring och termometern visade -25 tänkte jag att han kanske aldrig mer kommer att få uppleva en sådan låg temperatur.

Vinterklimatet är känsligt för förändringar. Växthuseffekten ger en kortare snösäsong, och därmed färre extrema köldtemperaturer eftersom en sådan stark kyla kräver snö för att uppstå. Det medför i sin tur att vi inte får in lika kalla ostvindar från Ryssland och Sibirien: när det inte blir lika kallt får de kalla högtrycken svårare att växa in över Sverige. Då kommer den milda Atlantluften lättare in över landet.
Växthuseffekten kommer därför att ge skåningarna ett centraleuropeiskt klimat om 50-100 år, och stockholmarna får ett skånskt klimat.
- Det kommer att gå fortare på vintrarna, det händer redan mycket med temperaturen, säger Pär Holmgren.
På samma vis blir vädret i Umeå ungefär som det varit i Stockholm tidigare, och Kiruna får Umeås väderbild. För Kebnekaise innebär det ett Kirunaklimat som kan flytta trädgränsen uppåt i hela fjällvärlden.

Isbjörnarna hotade
Även i de arktiska områdena kommer växthuseffekten att påverka klimatet. Där var temperaturökningen under 1900-talet högre än i övriga världen och djur och växter riskerar att drabbas hårt. Ett exempel är isbjörnen som är beroende av att gå ut på isflak och fiska för att få föda.
- Isutbredningen på Arktis har minskat rätt rejält och väntas minska i ännu snabbare takt under 2000-talet. Isbjörnen kan mycket väl vara borta om 100 år, säger Pär Holmgren.

Lisa Bjerre, Aktuellt