Växthuseffekten kan orsaka översvämningar

Publicerad 15 juni 2005 - 18:01 Uppdaterad 20 juni 2006 - 12:38

De översvämningar vi nu ser i södra Lappland kan bli en allt vanligare syn. Växthuseffekten har redan börjat påverka klimatet - och de stora förändringarna ligger i framtiden. Aktuellt har pratat med klimatforskaren Markku Rummukainen.

Sedan mitten av 1900-talet har växthuseffekten ökat kraftigt på grund av stigande utsläpp. Koldioxid och gaser från fossila bränslen gör att mindre värme släpps ut ur atmosfären och temperaturen ökar.
- En av följderna i Sverige kan bli att skogarna växer bättre, men de kan också drabbas av fler skador på grund av mer skadeinsekter och svampsjukdomar i ett varmare klimat, berättar docent Markku Rummukainen.

Han är verksam vid SMHI och forskar i vad som kommer att hända om växthuseffekten fortsätter att öka. Studierna baseras på globala scenarier över hur klimatet kommer att förändras vid tänkbara befolknings- och teknologiutvecklingar. Eftersom det finns en osäkerhet i de olika scenarierna behövs flera för att kunna säga hur framtiden blir.
- Sammanfattningen av dessa scenarier tyder på att jordens medeltemperatur kan stiga med cirka 1,5 till 6 grader fram till år 2100 - det är två till tio gånger så stor höjning som redan konstaterats de senaste 100 åren. Regionalt kan förändringarna bli något mindre eller betydligt större, säger Markku Rummukainen.

Vattenförsörjning försvåras
Redan idag har vissa biologiska system börjat reagera på förändringarna. Våren kommer tidigare i en del regioner, flyttfåglar ändrar sitt beteende och insekter sprids till nya områden.
Dessutom håller glaciärerna i världen på att smälta, och nederbörden har börjat förändras på sina håll. I framtiden kan förändringar i nederbörden innebära att torra områden, exempelvis Medelhavsområdet och Australien, får svårare med vattenförsörjning.

Havsnivån är också på väg uppåt. Fram till år 2100 kan den globala havsnivån stiga med mellan en knapp decimeter och hela 9 decimeter.
I norra Skandinavien finns dock fortfarande en landhöjningseffekt som innebär att marken stiger efter att ha legat under stora ismassor under istiden. Detta kan motverka en stigning av havsnivån, men den effekten finns inte i de södra delarna av landet. Därför granskar flera kommuner nu effekterna som en stigning av havet kan få på regionen - som i Lomma kommun där man nu bygger husen högre.

Översvämningar som beror på mer regn och den stigande vattennivån är också ett orosmoment i vissa områden. Problemet med översvämningar ser vi redan i dag i Lappland, och i Göteborg har kommunen börjat utreda vad som kan hända om växthuseffekten fortsätter - Göta älv är ett av de vattendrag som kan vara i riskzonen för översvämningar.

Industraliseringen startade det
Bakgrunden till att växthuseffekten förstärkts de senaste dryga 50 åren är de växande utsläppen. En viss växthuseffekt har alltid funnits på jorden av naturliga skäl. Men utsläppen som tillkommit efter industrialiseringen är dock utöver det naturliga växthuseffekten ökar.

För att hålla en balans i temperaturen på jorden måste det finnas en balans mellan inkommande solstrålning och den värme som strålas ut. Förenklat kan man säga att när utsläppen ökar släpps mindre värme ut, vilket ger en temperaturökning på jorden. Temperaturökningen pågår tills en ny balans uppstår, och klimatet blir varmare.

Orsaken till att detta hänt efter industrialiseringen är att en storskalig användning av fossila bränslen då kom igång, som ger utsläpp av bland annat koldioxid. Det är bränslen som olja, naturgas och kol som används för transporter, uppvärmning och industri.

Alternativa energikällor
Ett sätt att minska utsläppen är att rena utsläppen från koldioxid eller att välja andra energikällor istället: sol, biobränsle, vattenkraft och kärnkraft till exempel.
Arbete för att minska utsläppen pågår såväl internationellt som nationellt, bland annat genom det så kallade Kyoto-protokollet.

Kan vi inte hejda utsläppen och växthuseffekten fortsätter att öka kan det bland annat innebära att vissa ekosystem försvinner. De livsformer som finns vid Arktis kommer exempelvis inte att ha något annat område att flytta till om havsisen fortsätter att smälta. Samma gäller för ekosystemet i den svenska fjällvärlden.
- Även om det kan finnas vissa positiva effekter, som mildare vintrar med lägre uppvärmningskostnader, bedöms det vara övervägande negativt för både mänskligheten och de naturliga systemen, säger Markku Rummukainen.

När man forskar i hur klimatet kommer att förändras i framtiden så ökar osäkerheten ju längre fram man tittar. Men det som inte är osäkert är att klimatförändringarna kommer att bli större i framtiden än de har varit hittills.
- Hur stora de till slut blir beror på oss och på hur vi lyckas minska utsläppen, säger Marrku Rummukainen.

Lisa Bjerre, Aktuellt