Provtagning av giftvatten i tunneln. Protester i Båstad.

Femton år av misslyckat tunnelbygge

Publicerad 28 februari 2006 - 12:19 Uppdaterad 25 september 2007 - 18:31

Tunnelbygget genom Hallandsåsen har pågått under 15 års tid och kantats av misslyckanden, miljöskandaler och rättsprocesser.

Här följer en kortfattad sammanfattning av händelseförloppet:

1991 Tunnelbygget får klartecken av regeringen. De två parallella järnvägstunnlarna ska öka det maximala antalet tåg på Västkustbanan förbi åsen från tre till 24 per timme. Betydligt tyngre godståg ska också kunna passera jämfört med om de måste ta sig över åsen som utgör gräns mellan Skåne och Halland. Enligt de ursprungliga planerna skulle tunneln vara klar 1996 och kosta 1,25 miljarder kronor.

1993 Norrländska Kraftbyggarna inleder arbetet med att tränga sig igenom berget med tunnelborrmaskinen Hallborr. Men borren är inte konstruerad för det sprickiga och vattenförande urberget.

1995 Bolaget tvingas ge upp arbetet under våren på grund av att man bara lyckats borra sig in 13 meter in i åsen. Samtidigt som Norrländska Kraftbyggarna lämnar bygget får de betala ett hemligt skadestånd till Banverket.

1996 Skanska tar över tunnelbygget och fortsätter med traditionell tunneldrivning, det vill säga att borra, spränga och gräva. Bolaget lovar att göra klart tunneln i slutet av 1999, men det dröjer inte länge förrän man får allt större problem med vatten som läcker in i berget.

1997 Lösningen på problematiken blir att använda sig av det kemiska tätningsmedlet Rhoca Gil som bland annat innehåller det cancerframkallande ämnet akrylamid. Tätningsarbetet som inleds i mars leder dock till att tunnelbygget stoppas sedan Rhoca Gil runnit ut i vattendrag och förgiftat brunnar, växtlighet, fiskar och kor. Dessutom får 22 tunnelarbetare nervskador vid arbetet med tätningsmedlet.

Rhoca Gil (det vita) Tunnelbygget stoppas när drygt 3 av totalt 8,6 kilometer tunnlar är färdiga. Notan uppgår nu till ca 2 miljarder kronor. Båstads kommun polisanmäler Skanska, Banverket och Rhone-Polenc, den franska tillverkaren av Rocha Gil. Länsstyrelsen polisanmäler Banverket för brott mot vattenlagen.

1998 Tätning av tunneln inleds med så kallad lining, vilket innebär att tunnlarna kläs invändigt med betong.

2000 Tre chefer vid Banverket åtalas för att ha släppt ut mer grundvatten ur Hallandsåsen än tillåtet, två Skanskachefer åtalas för vållande till miljöstörning respektive arbetsmiljöbrott och Rhone-Polencs svenske chef åtalas för brott mot lagen om kemiska produkter.

2001 I juni döms vd:n för Rhone-Poulenc till 90 dagsböter för brott mot lagen om kemiska produkter.

Två dagar efter domen ger regeringen klartecken till fortsatt tunnelbygge och riksdagen avsätter mer pengar. Kostnaden beräknas till 4,5 miljarder kronor utöver de två miljarder som projeketet redan har kostat. Skanska är åter entreprenör, denna gång tillsammans med franska Vinci. Tunnlarna ska vara klara tidigast 2011.

Åtalet mot de tre cheferna på Banverket läggs ner två veckor före rättegången som planerats till den 11 september. Beslutet fattas av överåklagare Sven-Erik Alhem, som tvivlar på fällande dom.

2002 De två Skanskacheferna döms till dagsböter för vållande av miljöstörning respektive arbetsmiljöbrott. Skanska fick även betala tre miljoner kronor i företagsbot.

En ny rättsprocessen inleds mot de tre cheferna för Banverket gällande brott mot vattenlagen. Cheferna åtalas den här gången efter att Riksåklagaren ingripit efter det att boende på Hallandsåsen och Båstads kommun vänt sig till honom. Cheferna står åtalade för att ha överskridit vattendomen och låtit mer grundvatten än tillåtet rinna ut ur åsen.

2003 Miljödomstolen tillåter i februari en kraftig ökning av grundvattenuttaget ur Hallandsåsen i samband med tunnelbygget. Vattnet får dessutom släppas ut i Axeltorpsbäcken, Vadbäcken, Vadebäcken, Stensån, Skälderviken och Laholmsbukten. En överklagan till Miljööverdomstolen avslås.

Döda fiskar i Lyabäcken Kräftor och ett par hundra laxöringar i Lyabäcken dör sedan de förgiftats i juli av cement och bentonitlera som rinner ut vid provborrningar på åsen. En brottsutredning om miljöbrott inleds, men Banverket konstaterar snart att provborrningar skedde under för högt tryck. Åtalsbeslutet sköts upp så sent som i januari 2006.

De tre cheferna på Banverket frias i både tings- och hovrätt med hänvisning till att tillstånd enligt vattenlagen egentligen inte behövdes.

Riksåklagaren överklagar vattenmålet mot de tre cheferna på Banverket till Högsta domstolen (HD) och vill att tilståndspliktens omfattning ska prövas. HD beslutar att begränsa sin prövning endast till frågan om det krävs tillstånd enligt vattenlagen.

2004 Grundvatten förorenat med sand sprutar ut ur ett borrhål vid tunnelbygget mitt i ett område med känslig natur.

2005 Högsta domstolen gör bedömningen att tunnelbygget genom Hallandsåsen krävde tillstånd enligt vattenlagen och förvisar målet till Helsingborgs tingsrätt för ny prövning.

2006 Den förnyade prövningen av vattenläckaget genom Hallandsåsen inleddes i Helsingborgs tingsrätt den 11 januari.

Den 6 mars kom domen: Banverket döms att betala en företagsbot på 1,5 miljoner kronor för dräneringen av Hallandsåsen. Två tidigare chefer friades.

2007 Banverkets projektchef och Skanska-Vincis tidigare projektchef åtalas för miljöbrott efter ett utsläpp i Lyabäcken sommaren 2003. Vid utsläppet av cement och lera dödades fiskar och kräftdjur i bäcken. Rättegång har ännu inte hållits.

I en deldom i Helsingborgs tingsrätt förlorar staten mot den franska kemijätten Rhodia, tidigare Rhone Poulenc. Staten hade begärt 46 milj kr i skadestånd men tingsrätten menar att tillräckliga bevis inte lagts fram för att man vilseletts "uppsåtligen eller av oaktsamhet".

Teresia Dunér/Peter Karlsson, SVT Text & webb

• Tweet