Tjugo år efter kärnkraftsolyckan i Tjernobyl:

Tjernobyl påverkar ännu Gävle-vardagen

Publicerad 11 april 2006 - 14:47 Uppdaterad 19 juni 2006 - 14:11

När den fjärde reaktorn i Tjernobyl exploderade för tjugo år sedan fanns ingen beredskap i Sverige för en sådan olycka. Att nedfall från ett kärnkraftverk skulle drabba Sverige kom som en överraskning inte minst för myndigheterna. I dag har många glömt olyckan men efterverkningarna finns ännu kvar.

Det ser ut som en vanlig normal vårvinterdag i centrala Gävle. Mitt i stan står dock Torsten Sörell från kommunen med sin strålningsmätare. Han mäter cesiumstrålningen från Tjernobylolyckan för tjugo år sedan.

Samtidigt åker Lennart Sandin, förre ordföranden för Gävle norra jaktvårdskrets, till labbet med prov på ett trafikdödat rådjur. På Gävle Energis nya bioenergianläggning hinner miljöchefen Inger Lindbäck med ett samtal till dottern som föddes just för 20 år sedan.

Gävletrakten mest utsatt i Sverige
Då när knappt två kilo cesium 137 spreds med vinden och regnet över Europa. Några procent av nedfallet hamnade över Sverige, det mesta i Gävletrakten. Det är därför regelbundna mätningar sker i trakten.

"Känsligt med barnen inte så farligt med gamla gubbar"
-Lennart Sandin Aktuellt besöker en av platserna, Furuvik. Torsten Sörell berättar om mätresultaten. Han konstaterar:
-Jämfört med före 1986 är det en förhöjning. Det följer avklingningskurvan, halveringstiden på 30 år.

-Jägarkåren är en stor kår. Småbarnsfamiljerna är mest pådrivande. Det är känsligt att barn ska få i sig det här, gamla gubbar är det inte så farligt med, säger Lennart Sandin lite skämtsamt på väg med proverna.

Oro och funderingar

Ewa Gladh Senare på kvällen hålls ett föräldramöte i skolan i Furuvik där Torsten varit och mätt tidigare på dagen.
-De har kommit hit efteråt med jämna mellanrum och gjort mätningar, berättar läraren Ewa Gladh.

"Klart man oroat sig"
-Ewa Gladh På frågan om hon oroat sig svarar hon:
-Ja, det är klart. Jag tänker på det. Det kan jag inte sticka under stol med.

Carina Andersson berättar att hon inte plockar svamp så gärna i området. Då åker hon lite längre bort.

"Många säger att de är dåliga"
-Lola Bodin -Klart man har tänkt på det. Sjukdomsmässigt har jag tänkt på det. Sedan vet man inte vad det beror på men rätt många går och, jag vet inte, många säger att de är dåliga. Sedan om det beror på det vet man inte, säger Lola Bodin.

Elisabeth Rohdin Jansson Elisabeth Rohdin Jansson säger att hon inte tycker att de ska äta insjöfisk från trakten eller bär. Det är 20 år sedan Tjernobyl:
-Ja, men det lever kvar lite grand ändå, konstaterar hon.

Inga påvisade hälsoeffekter ännu
Hittills har inga hälsoeffekter kunna redovisats men kontrollerna fortsätter oavbrutet. Bär, svamp, kött från området passerar mätinstrumenten och ger utslag i form av becquerel, per kilo per timme.

Det radioaktiva regnet togs upp i naturen. En del tog träden i området hand om. Barken används som bränsle i bioenergianläggningen där den blir aska som innehåller cesium.
-Det som vi uppmätt i år ligger mellan ett och två tusen bequerell per kilo, säger miljöchefen på Gävle Energi Inger Lindbäck.

Vad mätningarna visar är att effekterna finns kvar och att de måste hållas under kontroll. Askan förvaras till exempel på en särskild plats. Faran i stort är dock liten.

-Utifrån den kunskap man byggt upp tycker jag att det blivit bättre än bilden som gavs när det hände. I dag när man pratar med SSI så får man ganska tydliga svar på att det här är en liten del av all annan påverkan. Det finns så otroligt mycket risker, menar hon.

Ur Andreas Franzéns reportage i Aktuellt 21

• Tweet