Tjernobyl största kärnkraftsolyckan hittills
|
|
Publicerad 11 april 2006 - 17:47
Uppdaterad 19 juni 2006 - 14:11
|
Den hittills största kärnkraftsolyckan inträffade i Tjernobyl i Ukraina den 26 april 1986. Två explosioner förstörde en reaktorbyggnad, stora mängder radioaktivitet slungades ut.
Se SVT:s första nyhetsinslag från kärnkraftsolyckan i Tjernobyl på Öppet arkivs sajt.
Läs några vanliga frågor och svar kring Tjernobylolyckan 1986 på Statens strålskyddsinstituts hemsida. Där kan du även läsa en sammanfattning femton år efter olyckan. På Livsmedelsverkets hemsida hittar du en karta över nedfallet vid olyckan.
* Cesium 137 är en radiaktiv sk isotop, dvs en typ av atom. * Halveringstiden beräknas till 30 år i naturen (den fysikaliska) och tre månader (den biologiska) i en organism. Med halveringstid menar ett hastighetsmått då hastigheten avtar i proportion till den mänmgd som finns kvar. * I Sverige finns ett tiotal så kallade rum för helkroppsmätning. Dessa används för att mäta naturlig radioaktivitet (kalium -40) och tillförd (cesium 137) från nedfall. * Mängden cesium mäts i becquerel, per kilo per timme. Källa. ne.se Tidigare under dagen hade en förhöjd radioaktivitet upptäckts vid Forsmarks kärnkraftverk i Uppland. Lokalerna utrymdes. Det visade sig dock att radiaktiviteten inte kom från reaktorerna i Forsmark. Det visade sig att stoftet hade förts in över Sverige av de sydostliga vindarna. Senare samma dag medgav dåvarande Sovjetunionen att det skett en olycka vid kärnkraftverket i Tjernobyl. En stad som ligger 100 km norr om Kiev i Ukraina. 134 personer blev akut strålsjuka, 28 brandmän avled av strålningen inom några månader. Hundratusentals människor hade flyttat från området. Enligt uppgift har omkring 2.000 barnen som levde där vid tidpunkten för olyckan drabbats av cancer i sköldkörteln. Någon ökning av andra cancersjukdomar har inte kunnat påvisas, enligt TT. Halter i svamp minskar saktare
Halterna av radioaktivt cesium i Sverige har 20 år efter Tjernobylkatastrofen minskat snabbare än väntat i jordbruksprodukter och i renkött. I svamp, bär och vilt minskar halterna saktare och är betydligt högre. Något som förvånat Statens strålskyddsinstitut (SSI). De som i dag får i sig mest strålning är främst renskötande samer och jägare som äter mycket svamp, bär, insjöfisk och viltkött. De får i sig stråldoser på några tiondels millisievert (mSv) per år, eller som högst en samlad dos på 11 mSv under 50 år. Det ska jämföras med den dos bakgrundsstrålning som alla svenskar utsätts för, 4 mSv per år eller cirka 200 mSv under en femtioårsperiod. Fem procent av det radioaktiva molnet svepte in över Sverige några dagar efter explosionen i Tjernobyls fjärde reaktor den 26 april 1986. Det radioaktiva cesiumet bokstavligen regnade ner i framför allt södra och mellersta Norrland, från Gävleområdet och vidare upp längs kusten till Västernorrland, Jämtland och Västerbotten. Strålningen spreds till livsmedel och vidare till människor. Opinion mot kärnkraft växte
Konsekvenserna av olyckan blev betydligt större än vad myndigheterna trott. De ekonomiska förlusterna beräknas till runt en miljard kronor. Med hjälp av skärpta kontroller, utfodring och tidigarelagd slakt är cesiumhalterna i renar i dag tio gånger lägre än direkt efter olyckan. Halterna har också minskat i jordbruket genom att bönderna regelbundet kaliumgödslat sina åkrar sedan 1986 och slutat vinterutfodra sin djur med cesiumsmittat vinterfoder. Efter olyckan i Tjernobyl växte opinionen mot kärnkraft i Sverige. Många kritiker krävde att den skulle avvecklas. Dåvarande socialdemokratiska miljö- och energiministern Birgitta Dahl menade att det sovjetiska kärnkraftsprogrammet skiljde sig från det svenska. Danmarks krav på Sverige skulle stänga Barsebäcks kärnkraftverk stärktes även efter olyckan. Källa: TT, SVT |
SVT Play
