Trängselskatten - har målen uppfyllts?

Publicerad 31 juli 2006 - 17:59 Uppdaterad 31 juli 2006 - 21:06

När försöket med trängselskatt inleddes i början av 2006 var det flera mål man ville uppnå:

* Minskad trafik med 10-15 procent på de mest belastade Stockholmsvägarna.
* Ökad framkomlighet på gator och vägar.
* Minskade utsläpp av koldioxid och hälsofarliga föroreningar.
* Stockholms invånare ska uppleva stadsmiljön bättre.

Före och under försöket har ett stort antal undersökningar och mätningar gjorts. Därför har trafikforskarna haft ett stort material att analysera.

I juni 2006, när försöket fortfarande pågick, presenterade analysgruppen för Stockholmsförsöket flera detaljerade utvärderingar om hur försöket gått.

Mindre trafik
När försöket pågått har trafiken som passerat in i och ut ur Stockholm under tiden det kostat pengar minskat med 22 procent jämfört med föregående år.

Under morgonen har minskningen varit något mindre, 16 procent, och under eftermiddagen något större, 24 procent.

Under hela dygnet har trafiken minskat med 19 procent jämfört med föregånde år. Det motsvarar 100 000 fordon.

Trafiken har minskat mest från sydöst och söder. En förklaring till det kan enligt utvärderingen vara att bilister som tidigare åkt igenom innerstaden bara för att passera istället valt att åka runt, via Södra Länken eller Essingeleden.

Kortare kötider
När det gäller det andra målet, att öka framkomligheten på gator och vägar, så visar utvärderingen att trafiken har minskat med 10 procent på det större gatorna i Stockholm som Valhallavägen, Strandvägen och Hornsgatan och lika mycket på de mindre innerstadsgatorna.

Trafiken på Essingeleden ökade något under försöksperioden, med upp till 5 procent. På Södra Länken har trafiken ökat med 18 procent, men här menar forskarna att hela den ökningen inte kan förklaras med trängselförsöket, utan att den relativt nyöppnade leden som invigdes i oktober 2004 fortfarande lockar till sig nya trafikanter.

Den minskade trafiken totalt till och i innerstaden har lett till minskad kötid. I utvärderingen räknar man kötid som skillnaden mellan den tid tar att åka en sträcka med fritt flöde och den verkliga restiden.

Under våren 2006 hade kötiden in mot Stockholm en normal vardag minskat med en tredjedel på morgonen jämfört med 2005 och med mer än hälften på eftermiddagen.

I utvärderingen konstateras också att restiden blivit mer förutsägbar, att tiden att resa samma sträcka tar ungfär lika lång tid varje dag.

Bättre luft ger minskad dödlighet
För att ta reda på hur de hälsofarliga utsläppen förändrats har man i utvärderingen av miljöeffekterna gjort beräkningar utifrån de minskade trafikmängderna. Slutsatsen är att utsläppen för hela Stockholmsområdet minskade med 1-3 procent och i Stockholms innerstad med 8-14 procent.

Mätt i ökad hälsa skulle det enligt forskarna innebära att mellan 25 till 30 personer färre skulle dö per år som en följd av luftföroreningar.

Bättre framkomlighet men mindre trevligt
Att luften blivit bättre är också något som framkommit i en undersökning där omkring 600 personer fått svara på frågor före och under försöket.

Enligt den undersökningen är det tre områden som blivit bättre. Förutom luftkvaliten har framkomligheten i bil och trafiktempot förbättrats.

Däremot tyckte de tillfrågade att det blivt mindre trevligt att vara i innerstaden, att framkomligheten till fots och till cykel blivit sämre samt att även framkomligheten i kollektivtrafiken försämrats.

Slutsaten i utvärderingen är att det är svårt att svara entydigt på om man uppfyllt målet med att stadsmiljön ska upplevas som bättre. Både förbättringar och försämringar kan förklaras med försöket, medan andra förändringar kan ha andra förklaringar - till exempel vädret.

Samhällsekonomiskt lönsamt
Som sammanfattning menar analysgruppen att de flesta av målen är uppfyllda. Trafiken minskade mer än väntat och gruppens slutsats är att samhällsekonomiskt ett system med trängselavgifter lönsamt.

• Tweet