USA:s satsning hänger på Discovery

Publicerad 27 juli 2005 - 10:57 Uppdaterad 4 juli 2006 - 11:39

USA:s rymdskyttelprogram är igång igen efter ett avbrott på över två år sedan Columbia exploderade inför landning den 1 februari 2003. Nu hänger fortsättningen på hur Discovery lyckas.

I samband med olyckan markställde USA sina rymdfärjor och har ägnat tiden åt ombyggnader av Discoverys bränsletank och startraketer samt åt att utreda haveriet.

Men i och med att Discovery sköts upp från Kennedy Space Center i Florida på tisdagen är en amerikansk rymdfärja åter i luften. Den drygt 2.000 ton tunga farkosten tog sig i omloppsbana runt jorden på 225 kilometers höjd och dockade sedan med den internationella rymdstationen ISS på 351 kilometers höjd.

Testar säkerheten för rymdfärjorna
Ombord på rymdfärjan finns en besättning på sju personer, sex amerikaner och en japan. För första gången är det dessutom en kvinna som är pilot och befälhavare på en rymdfärja, 48-åriga Eileen Collins.

Syftet med Discoverys tolv dygn långa rymdfärd är dels att testa säkerheten för rymdfärjorna. På den femte dagen ska ett par astronauter ta sig ut ur rymdfärjan och genomföra en reparationsövning på material som i förväg utsatts för liknande skador som Colombia drabbades av. Discoverys besättning ska också träna på att täta hål i värmesköldarna.

Bygget av ISS kraftigt försenat
Men rymdfärjans huvuduppgift är att förse besättningen på ISS med mat och utrustning. ISS (International Space Station) skulle egentligen ha varit färdigbyggd nu, men har blivit kraftigt försenad som ett resultat av det långa flygstoppet som inneburit att ett dussin flygningar uteblivit.

Under tiden har besättningen på ISS fått sin service från ryska farkoster. Även forskningen på ISS har i princip stått stilla i väntan på att två stora laboratorier ska levereras.

Christer Fuglesang Minst 28 flygningar krävs för att målsättningen att bygga klart stationen år 2010 ska infrias, vilket innebär minst fem flygningar per år. Nya säkerhetskrav efter Columbiakraschen gör att varje rymdfärja som lyfter måste ha en annan redo att följa efter om något skulle gå snett. Därför krävs ett närmast maximalt och problemfritt utnyttjande av de tre återstående rymdfärjorna Endeavour, Atlantis och Discovery.

Fuglesangs rymdfärd försenad
Förseningen av rymdfärderna ställer också till det för den svenske astronauten Christer Fuglesang som egentligen skulle fått åka upp i rymden redan för två år sedan. Nu har datumet preciserats till "inte tidigare än den 23 april" nästa år.

-Mina huvuduppgifter under flygningen är tre rymdpromenader, vi ska bland annat montera en ny del på rymdstationen, säger han till TT.

Rymdskyttelprogrammet kostade USA i fjol cirka 35 miljarder kronor och framtida satsningar är försiktiga. Bushs löfte till den amerikanska rymdstyrelsen Nasa om femprocentiga budgetpåslag resten av decenniet har redan brutits. För 2006 får Nasa en ökning med 2,5 procent, ett minus på en halv miljard dollar.

Teresia Uusitalo
Källor: TT, Nasa, DN, AFP