Läget instabilt trots löfte om reträtt

Publicerad 14 mars 2005 - 16:48 Uppdaterad 20 juni 2006 - 11:43

Efter massiva protester på Beiruts gator har Syrien nu lovat att dra sig ur Libanon. Men något datum är ännu inte satt och läget är fortsatt instabilt. Aktuellts utrikeskommentator Stig Fredrikson analyserar händelseutvecklingen i Libanon.

Det finns nu ett bindande löfte från Syrien att dra tillbaka alla trupper och all underrättelsepersonal från Libanon. Det kunde FN-sändebudet Terje Röd-Larsen rapportera efter sina överläggningar i helgen med Syriens president Bashar al-Assad.

Den exakta tidtabellen för den syriska reträtten är inte klar ännu. Men den ska genomföras i två etapper. Till en början dras soldaterna tillbaka till Bekaa-dalen i östra Libanon och därefter in över den syriskia gränsen. Det första tillbakadragandet har redan inletts.

Datum för när Syrien slutligt ska ha lämnat Libanon beslutas vid ett möte med en libanesisk-syrisk militärkommission den 7 april. Och det finns nu stora förhoppningar inte minst hos den politiska oppositionen i Libanon att de sista syriska soldaterna och underrättelseofficerarerna ska ha lämnat Libanon före parlamentsvalen som troligen hålls i maj. Tills helt nyligen har Syrien haft ca 14 000 soldater och 5 000 underrättelseagenter i Libanon.

FN kräver även avväpning
Terje Röd-Larsson återvänder nu till FN-högkvarteret i New York för att rapportera till FN-chefen Kofi Annan om resultatet av överläggningarna med al-Assad. I september förra året antog ju FN:s säkerhetsråd en resolution med krav på att alla utländska trupper, alltså i praktiken de syriska, ska lämna Libanon.

Men den resolutionen innehåller också ett krav om att alla milisgrupper i Libanon ska avväpnas. Det är den shiamuslimska och prosyriska rörelsen Hizbollahs väpnade gren som främst avses med det kravet, och inget tyder idag på att Hizbollah kommer att låta sig avväpnas.

Hizbollah har den senaste veckan organiserat stora demonstrationer i flera libanesiska städer till stöd för Syrien och med protester mot vad som betecknats som USA:s och FN:s inblandning i Libanons angelägenheter.

Hizbollah-demonstrationerna har provocerat den politiska och anti-syriska oppositionen till egna omfattande demonstrationer. Under måndagen, exakt en månad sedan förre premiärministern Rafiq Hariri mördades med en bilbomb, svarade oppositionen med de hittills största demonstrationerna. Enligt vissa uppgifter samlades minst 800 000 människor i centrala Beirut, under banderoller med krav på "frihet, suveränitet och oberoende".

Instabilt läge
Det inrikespolitiska läget är alltså instabilt, och den pro-syriske presidenten Emile Lahoud har sagt att alla demonstrationer borde upphöra, för att inte motsättningarna mellan Libanons politiska, etniska och religiösa grupperingar ska tillta. Fortfarande är det också osäkert vilken regering Libanon kommer att få. President Lahoud har vänt sig till förre premiärministern Omar Karami som tvingades avgå efter en demonstration för två veckor sedan.
Oppositionen vill inte se Karami som ny regeringsbildare, men hans anhängare har en majoritet i det parlament som alltså ska upplösas inför det planerade nyvalet i maj.

Stig Fredrikson, Aktuellt