Aktuellts Stig Fredrikson kommenterar

Historiska rättegången mot Saddam Hussein inledd

Publicerad 19 oktober 2005 - 14:51 Uppdaterad 20 juni 2006 - 11:40

Vid lunchtid lokal tid i Bagdad fördes Iraks förre president Saddam Hussein sist av de åtalade in till domstolen. Tillsammans med de andra sju medarbetarna ur Baath-partiet placerades han i ett slags bur i rättssalen som ligger i ett av diktatornas forna palats.

Domaren, som är kurd från staden Sulaymaniiyya, meddelade att specialdomstolen nu skulle börja behandla "fall nummer ett, det som handlar om Dujail".

Därmed var den spektakulära rättegången igång, nästan två år efter det att Saddam drogs upp ur ett hål i marken av amerikanska soldater.

Började trotsigt
Saddam Hussein började mycket trotsigt, på ett sätt som påminde om hur en annan exdiktator, Jugoslaviens Slobodan Milosevic, har uppträtt inför rätta. Saddam vägrade godkänna domstolen, han kallade sig "Iraks president", och när domaren hade läst upp anklagelsepunkterna om bl a mord och tortyr, förklarade han sig "icke skyldig".

Domstolen, som ska döma Saddam Hussein och hans medåtalade, inrättades 2003 när Irak fortfarande formellt var ockuperat av USA. Därför kommer Saddams försvarsadvokater att hävda att den är olaglig och inte har rätt att döma expresidenten.

Fallet Dujail
Den irakiske chefsåklagaren har valt att inleda rättegången med "fallet Dujail". Det gäller en massaker i staden Dujail sommaren 1982. Fiender till Saddam genomförde ett mordattentat när diktatorns bilkortege körde genom staden. Attentatet misslyckades. Som straff torterades och mördades en stor skara stadsinnevånare. Åtalet i dag gäller mord på 143 personer från Dujail.

Det anses att åklagaren har valt att börja med ett åtal som är relativt "hanterligt", alltså där det finns konkreta och handfasta bevis för Saddam Husseins ansvar och skuld.

Dödsstraff
Om Saddam befinns skyldig, döms han sannolikt till döden genom hängning. Om han därefter uttömmer alla sina möjligheter till överklagande och dödsdomen står fast, skulle han kunna bli avrättad innan domstolen tar itu med andra åtalspunkter om ännu grövre och uppmärksammade brott, t ex den kurdiska staden Halabja där minst 5.000 personer gasades ihjäl 1988, massakern på tusentals shiitiska irakier 1991 efter Kuwaitkriget eller den s k Anfal-kampanjen mot kurder i norra Irak 1988 då förmodligen hundratusentals människor mördades.

Mot teorin om en relativt snabb rättegång - processen kommer under alla omständigheter att ta månader- talar att många i den nuvarande irakiska ledningen, både kurder och shiiter, verkligen vill ställa den forne diktatorn till svars för alla hans illgärningar och inte vill låta honom "komma undan" med att avrättas för morden efter attentatsförsöket i Dujail.

USA ligger lågt
De amerikanska och brittiska regeringarna är angelägna att världen ska betrakta rättegången som en helt irakisk angelägenhet och ligger därför lågt nu när Saddam Hussein till sist står inför sina domare.

Men framför allt USA har aktivt hjälpt de irakiska åklagarna att samla bevis för Saddams skuld, och Storbritannien har hjälpt till med domarutbildningen.

Mer positiva
Både USA och den nuvarande irakiska regeringen hoppas att rättegången mot Saddam och hans medarbetare ska bidra till att invånarna i Irak blir mer positiva till uppbyggnaden av det nya Irak när de påminns om exdiktatorns brutala tid.

Samtidigt finns det inte oväntat irakier, framför allt bland sunniaraberna, som tycker att det hade det bättre när den förre presidenten härskade.

Inleddes - och avbröts
Efter den korta inledningen av förhandlingarna avbröts rättegången, och domstolen meddelade att den återupptas den 28 november. Saddams advokater hade velat ha tre månaders avbrott med motiveringen att de behöver mer tid för att förbereda försvaret.

Stig Fredrikson,
utrikespoltisk kommentator Aktuellt