SVT:s Ingrid Thörnqvist kommenterar

Den nya tyska regeringen - ett skört bygge

Publicerad 22 november 2005 - 18:52 Uppdaterad 20 juni 2006 - 15:21

Ett skört bygge. Så kan man beteckna den nya regeringen i Tyskland - en regering som består av de två stora forna ärkerivalerna kristdemokrater, CDU, och socialdemokrater, SPD.

Det var 39 år sedan de var förenade senast - i en annan tidsålder då Tyskland präglades av det avslutade världskriget och det pågående kalla kriget.

Ny generation politiker
Nu finns det en ny generation politiker vid makten. Landets nya kansler, Angela Merkel som är uppvuxen i östra halvan av det delade landet har inte sina rötter i den radikala västeuropeiska 68-rörelsen - en tid som präglat den avgående förbundskanslern, Gerhard Schröder och hans utrikesminister Joschka Fischer.

Den nye partiledaren för SPD, Matthias Platzeck, har en snarlik bakgrund. Även han är uppvuxen i DDR och kom in politiken efter murens fall - för bara 15 år sedan. Han har byggt upp en politisk bas som regeringschef i delstaten Brandenburg och lyckades bli återvald trots att han stött Schröderregeringens impopulära nedskärningar.

Första kvinnliga kanslern
Angela Merkel som nu blir historisk som den första kvinnliga kanslern i landets historia har ingen egen maktbas.

Det vanliga är att tyska toppolitiker har en bakgrund som "Landesfürsten", regeringschefer i de mäktiga delstaterna. Merkel har trots det lyckats nå toppen inom det västliga och mansdominerade CDU. Hon har visat sig skicklig i maktspelet och anses vara en pragmatisk, resultatinriktad person.

Hela regeringsbygget har präglats av hennes sinne för realpolitik. CDU har fått lämna flera tunga ministerposter till SPD trots att det var kristdemokraterna som blev största parti. Men det viktiga har varit att få ihop en regering över huvudtaget.

Ett knep som använts har varit att varva sammanträdena, att turas om att besöka varandras particentraler för att skapa en anda av samförstånd.

Fått göra stora eftergifter
För att få till stånd en regering har kristdemokraterna fått göra många eftergifter och avsteg från sitt valprogram. Nu utlovas en skattehöjning för höginkomsttagare, provanställningar förlängs till 24 månader i stället för nuvarande 6 månader. Kärnkraftsavecklingen ska fortgå som beslutat av den förra röd-gröna regeringen.

Minsta gemensamma nämnare har nu blivit en förändring av de federala strukturerna och åtgärder för få ner det stora budgetunderskottet, bland annat med hjälp av en momshöjning från 16 till 19 procent från januari 2007.

För att inte dämpa konsumtionen genomförs ett stimulanspaket med ökat stöd för barnfamiljer och mer pengar till forskning. I regeringsförklaringen finns också en stegvis höjning av pensionsåldern från 65 till 67 år.

Inga stora reformer
De stora genomgripande reformerna som båda partier anser är nödvändiga finns ännu så länge inte på dagordningen. Och många bedömare är eniga om att det behövs mer åtgärder för att komma till rätta med den stagnerade ekonomin och den höga arbetslösheten.

En skattereform och förändringar av sjukförsäkringssystemet signalerades i valrörelsen - även större flexibilitet på arbetsmarknaden, åtgärder som nu skjuts på framtiden.

Många har genom åren underskattat Angela Merkel. Hon beskylls för att vara tråkig, charmlös och sakna utstrålning. Men allt fler har motvilligt tvingats erkänna att hon är en skicklig politiker som tack vare gott omdöme lyckats förhandla fram en koalitionsregering trots att den består av politiska motståndare.

Och kanske utvecklas nu en ny politisk kultur i Tyskland - att ta landets svåra problem på allvar och försöka lösa dem i samförstånd.

Ingrid Thörnqvist
Bitr utrikeschef SVT