Fallet Johan Asplund
Quick beviljas resning
Publicerad 18 januari 2012 - 11:43
Uppdaterad 18 januari 2012 - 16:27
|
SÄTER - Hovrätten för nedre Norrland har beviljat Thomas Quick resning i mordet 1980 på en elvaårig pojke, Johan Asplund från Sundsvall. Beslutet innebär att målet ska tas upp på nytt vid Sundsvalls tingsrätt. Quick har precis som i de övriga åtta mordfallen numera återtagit sitt tidigare erkännande. Det här är det tredje mordet som han beviljas resning för. Saknades bevis Enbart den omständigheten att Quick numera återtagit sitt erkännande räcker inte resning men tillsammans med bevisläget i målet föreligger skäl för resning, slår hovrätten fast. Domstolen konstaterar att det saknades bevisning som kunde binda Quick till brottet och att frågan om hans tillförlitlighet var avgörande vid tingsrätten. Det som kommit fram i resningsärendet minskar den allmänna tilltron till hans uppgifter. Fel uppgifter Hovrätten konstaterar även att Quick lämnat motstridiga uppgifter som ändrats och utvecklats under utredningen. Hovrätten pekar särskilt på några omständigheter bland de olika uppgifter som Quick lämnat under utredningen om tillvägagångssätt och medbrottsling. Bevisvärdet av Quicks uppgifter om särskilda kännetecken på offrets kropp och resultaten av markanalysen och sökning med hund på av Sture Bergwall utpekade platser kan ifrågasättas. Materialet är enligt hovrätten sammantaget sådant att det väcker tvivel om Sture Bergwalls skuld till mordet. Advokat Thomas Olsson säger att det här tredje resningsbeslutet är lite extra glädjande.
- Johan-fallet har ett stort symbolvärde. Det var det första han erkände och det sista han dömdes för så det ramar så att säga in hela processen, säger Olsson till TT. Fel om kännetecken En av de detaljer vars bevisvärde hovrätten ifrågasätter i den förra domen är "särskilda kännetecken på offrets kropp". - Det handlar bland annat om ett födelsemärke som i Quicks tidigare berättelse vandrat från magen över axlarna ner på ryggen. Ibland har det inte varit ett födelsemärke utan ett ärr. Det är symtomatiskt för hur utredningarna gått till att han inte kunnat lämna klara och sammanhängande uppgifter som stått sig, säger Olsson. En allt mer luttrad före detta överåklagare Christer van der Kwast konstaterar att hovrätten för samma typ av resonemang som vid de tidigare beviljade resningarna. Inte helt insatta - Jag och utredaren har lämnat in en lång förteckning över alla de felaktiga och snedvridna fakta som finns i det yttrande där åklagaren i Malmö tillstyrker resning i hovrätten. Men hovrätten har inte tagit med det i underlaget för sitt beslut eftersom vi inte är parter i målet, säger van der Kwast till TT. Han tror att hovrättens underlåtenhet att sätta sig in i alla fakta beror på att man bara vill göra det bekvämt för sig och göra sig av med alla Quickmålen. - Man skriver visserligen att målet nu ska prövas av tingsrätten men i realiteten blir det någon åklagare som bara avskriver fallet. I stället borde man pröva fallet öppet i en huvudförhandling där Quick själv fick förklara hur han kan ha lämnat alla dessa särpräglade uppgifter om han nu skulle vara oskyldig, säger van der Kwast. |