Flyktingbarn avvisas till utkylda hangarer

Överfyllda förläggningar, smuts och hopplöshet väntar de ensamkommande flyktingbarn som avvisas från Malmö till Malta. Sydnytt kan idag avslöja under vilka förhållanden de utvisade barnen lever på Malta.

Sara Wåhlin som tidigare arbetade på en av Malmös transitboenden reste till Malta med en kamera för att träffa barnen hon jobbat med.

- Jag hörde så många berätta hur det var på Malta att jag till slut ville åka dit och se själv.

Under sin tid på transitboendet i Kirseberg i Malmö lärde Sara Wåhlin känna flera unga pojkar från Somalia. De hade alla flytt till Sverige via ön Malta som ligger strategiskt på vägen mellan Nordafrika och Europa. På Malta blev de registerade som asylsökande innan de tilläts resa vidare för att söka asyl i något annat land, som Sverige.

Ständig rädsla
Alla ensamkomande flyktingbarn från Somalia får dock inte uppehållstillstånd i Sverige. Många lever därför i ständig rädsla för att skickas tillbaka till just Malta.

När Nouredin i mars 2009 avvisades lovade Sara att fortsätta kämpa för att han skulle kunna komma tillbaka.

- Jag hade fått besked från Migrationsverket att det var möjligt att överklaga även efter att han rest iväg, berättar hon.

Men dagen efter att han skickats iväg till Malta fick Sara ett brev där Migrationsverket meddelade att det inte längre var möjligt att överklaga eftersom Nouredin lämnat landet.

- Jag kände mig maktlös! Jag hade ju lovat honom att fortsätta driva hans fall. Så till slut kände jag att jag måste åka dit och se själv.

Bara kallvatten
Under förra veckan reste Sara och några kamrater till Malta med en kamera. Filmerna visar överfulla militärtält, en stor flyghangar med hundratals sängar och människor som försöker skapa ett eget rum i sin tältsäng bakom ett skynke.

- Det var kallt, eländigt, trångt. Det är vinter på Malta nu och tio grader. Tälten och hangaren är inte uppvärmda. Det fanns knappt några toaletter och bara kallvatten. .

Nouredin hade tappat flera kilo sen han lämnade Sverige. Han får inte längre nån sängplats eller några pengar på Malta eftersom han är där för andra gången. Flyktingbarnen berättade att när de kom till Malta första gången fick de 130 euro i månaden för att klara mat och uppehälle under tiden som de väntade på att kunna resa vidare. Men om de sen skickas tillbaka till Malta från ett annat EU-land, som Nouredin, får de bara 80 euro i månaden under fyra månader. Därefter får de klara sig själva.

Låna säng
- Han får försöka låna sängar av kompisar, han flyttar ständigt runt i hangaren och tälten, berättar Sara. Han har gått ner flera kilo sen han skickades iväg från Malmö.

Hon träffade inte bara Nouredin från Sverige. I lägret filmades flera andra tonårspojkar som skickats iväg från Sverige till Malta.

- Jag heter Ali och bodde i Rinkeby i Stockholm, berättar en sjuttonåring. Jag gick i skola i Liljeholmen och spelade fotboll i Spånga.

En annan sjuttonåring har bott i Märsta utanför Stockholm.

- Och där gick jag ibland i skolan.

Går under jorden
Under de senaste två åren har 30 ensamkommande barn från Somalia fått besked att de ska skickas tillbaka till Malta. Endast sex har dock rest tillbaka. De allra flesta, 18 barn, har istället valt att gå under jorden.

- På sistone har flera barn försvunnit från sina boenden, berättar Stefan Berseus, chef för transitboendet för flyktingbarn i Kirseberg i Malmö. De vill inte avvisas och väljer då att gå under jorden. Vi har efterlyst dom.

På Migrationsverket säger asylprövningschefen Fredrik Beijer att han är "väl medveten om att det finns stora problem på Malta".

- Men vi måste ändå följa Dublinförordningen, den gäller oavsett de förhållanden som råder på Malta.

Ligger strategiskt
Enligt de sk Dublinförordningen ska flyktingar avvisas till det EU -land som de först kom till. Väldigt många afrikanska flyktingar reser till Europa via ön Malta eftersom den ligger strategiskt på vägen mella nordafrika och Europas fastland.
Enligt EU:s direktiv ska dock flyktingar tas emot på samma sätt i alla EU-länder, länderna ska vara "harmoniserade".

- Men i praktiken är det en långvarig harmoniseringsprocess som återstår, konstaterar Fredrik Beijer på Migrationsverket. Malta är ett litet land med många flyktingar, det handlar om resursbrist helt enkelt.

Att stoppa avvisningarna av barn till Malta är inte aktuellt, säger han. Sverige har dock stoppat avvisningarna till ett annat av EU:s stora mottagarländer, Grekland. Väldigt många afghanska flyktingar kommer allra först till Grekland, men idag skickas de inte tillbaka dit.

-Men det beror på att Grekland låste in flyktingbarnen. Därmed bröt man mot internationella överenskommelser som är överordnade Dublinförordningen, förklarar Fredrik Beijer.

En mardröm
Allmänt usla levnadsvillkor är dock inte skäl nog att sluta skicka barn till Malta.

- Nej, som svenska myndighet måste vi följa Dublinförordningen om EU har beslutat om , slår han fast.

För Ali och de andra tonåringarna som avvisats från Rinkeby är Malta en mardröm.

- Vi lever här som kycklingar, vi dör här.Det hade varit bättre att dö till havs.

• Tweet