3000 i upprop för flyktingbarnen
Publicerad 1 mars 2010 - 07:14
Uppdaterad 1 mars 2010 - 16:28
|
Nu engagerar sig personalen som arbetar med flyktingbarn i Malmö mot avvisningarna till framförallt Malta. Närmare 3 000 personer har redan skrivit under uppropet som inom en vecka skickas till migrationsminister Tobias Billgren. -Vi kan inte blunda för de här barnen, säger Paula Aracena, behandlingsassistent på flyktingboendet i Västra Hamnen i Malmö. Idag lever 300 ensamma flyktingbarn i Malmö med omnejd. Många av dem får inte uppehållstillstånd utan skickas tillbaka till det EU-land som de först nådde under sin flykt om de inte anses ha tillräckligt starka skäl att få asyl i Sverige. Kan inte trösta I mottagarländer, som Malta, Grekland och Italien, har de nästan alltid behandlats illa, spärrats in eller levt under mycket svåra förhållanden i överfulla flyktingförläggningar. När avvisningsbeskedet kommer reagerar de starkt. -Många slutar äta, skär sig själv, får svårt att sova, drömmer mardrömmar, berättar Paula Aracena. För personalen på Skånes olika flyktingboenden är det tungt att möta barnens förtvivlan. De kan inte trösta. -Man har svårt att se dem i ögonen och säga att "allt nog ska ordna sig", säger Juliana Jumrokokvska, behandlingsassistent. Maktlöshet Ur denna maktlöshet föddes idén att starta en namninsamling. Närmare 3 000 personer har skrivit på hitills. -Det är behandlingassistenter, lärare, psykologer, läkare. Alla som möter de här barnen. Uppropet som ligger på nätet ska inom en vecka skickas till migrationsverkets chef och migrationsminister Tobias Billström. I samband med att Sydnytt visade bilder från Maltas överfulla flyktingförlägngingar i mitten av februari sa han att Dublinförordningen ska gälla trots att villkoren på Malta är svåra. Och han hänvisade till att EU arbetar för att asylsökande ska tas om hand väl oavsett vilket land de först når, länderna ska "harmoniseras". Politisk ovilja - Det handlar om en politisk ovilja att ta emot barnen, anser Sandra Lundberg, behandlingsassistent. Sverige kan ju arbeta på två plan samtidigt. Vi kan ta hand om barnen just nu, och ändå se till att länderna på längre sikt förbättrar sitt sätt att ta emot flyktingar. Paula Aracena påpekar att ingen lyssnar på de ensamma flyktingbarnen idag. - Uppropet är ett sätt att ge dem en röst. |