Reza på flykt i sex år
Publicerad 16 mars 2010 - 07:31
Uppdaterad 16 mars 2010 - 07:52
|
I snart sex år har en afghansk pojke varit på flykt genom Europa. Nu är han för andra gången i Malmö, men kommer återigen att avvisas till Belgien. Där har han en gång via sina fingeravtryck sökt asyl och därmed är det dit han ständigt skickas tillbaka.
Sydnytts reporter Lisa Ovesen Botwid prisas för sina inslag om ensamkommande flyktingbarn.
- Jag har börjat hata mina fingeravtryck, de gör att jag skickas som en fotboll över Europa, säger sjuttonårige Reza Ahmad. När Reza bara var sex år gammal skickades han med sin farbror till Iran. -Men där behandlas afghaner väldigt illa, så jag ville därifrån. Gummibåt Tillsammans med en afghansk familj tog han sig 2005 vidare till Turkiet och sen med en liten gummibåt över havet till Grekland. -Vi paddlade och rodde i åtta timmar. I Grekland låstes han in och fick lämna sina fingeravtryck. Därefter placerades han i en familj eftersom han var ett barn. - Familjen var bra, men jag förstod att jag inte skulle få stanna kvar i Grekland. Gömd i lastbil Efter ett och ett halvt år lämnade han Grekland, gömd i en lastbil med apelsiner på väg till Italien. - Jag hamnade i en kylbil och höll på att frysa ihjäl. När jag kom fram var mina läppar såriga och svarta och ögonen var som isbitar. Han släpptes av mitt på en italiensk motorväg, men tog sig så småningom till Rom där han sen levde i flera månader. -Vi sov på tågstationen och på dagarna fick vi mat via kyrkan och andra organisationer. Levde i park Nästa flykt gick med tåg mot Paris, fast någon biljett hade han inte råd att köpa. - Man får åka en bit, sen blir man avslängd. Och så åka en bit igen. Den franska polisen var "bättre" än den italienska. Men det fanns ingenstans att sova inomhus i den franska huvudstaden. - Jag levde i en park tillsammans med många andra unga flyktingar. Det var kallt på nätterna, men vi hade ingen annanstans att ta vägen. Han lämnade Paris för en ny biljettlös tågresa norrut. I Belgien klev polisen in i hans kupé. Han tvingades lämna fingeravtryck och därmed hade han också sökt asyl i Belgien. -Jag förklarade att jag inte ville ha asyl, jag ville inte stanna i Belgien, men de sa att "nu kommer du alltid att skickas tillbaka hit". Skickades tillbaka Nästan två år blev Reza sen kvar i Belgien, utan att få asyl. Till slut tog han sig sakta norrut via Holland och Tyskland till Malmö 2009. Där hittade Migrationsverket genast hans fingeravtryck i den stora europeiska databasen över asylsökande. Därmed fick han inte sina asylskäl prövade i Sverige utan skickades tillbaka till Belgien. I EU:s s k Dublinförordning står det att asylsökande alltid ska sändas tillbaka till det första land där de lämnat sina fingeravtryck. - Men i Belgien fick jag ingen asyl. De ville genast skicka mig tillbaka till Afghanistan. Ingen kontakt Reza har inte varit i Afghanistan sen han var sex år. Han har ingen kontakt med sin familj längre. -För mig finns inget liv i Afghanistan. Det är ett land i krig. När avvisningen närmade sig gick han under jorden i Belgien och tog sig sen tillbaka till Malmö strax före jul. Nu bor han på ett transitboende utanför Trelleborg. Han fick nyligen besked om att han ska skickas tillbaka till Belgien igen, för där har han sökt asyl. Fingeravtrycken som han lämnade i Grekland för mer än fem år sen har inte kommit in i databasen eftersom han då var under 14 år. Hade de gjort det så hade Reza kanske fått stanna i Sverige. Migrationsverket avvisar inte längre minderåriga till Grekland, men däremot till Belgien där hans fingeravtryck finns registrerade. Hatar fingrarna -Jag hatar mina fingeravtryck, de gör att jag alltid skickas tillbaka till ett land där jag inte får stanna. Han har försökt slipa bort fingeravtrycken, han har bränt sina fingertoppar med strykjärn. -Men inget hjälper, avtrycken växer tillbaka. Nu skickas jag som en fotboll över Europa. |