Vildsvin skapar stora problem

Vildsvinet är intelligent, anpassningsbart, allätare och extremt reproduktivt. Med tillräcklig föda och utan jakt fördubblar de sig varje år. Dom förökar sig alltså kvadratiskt, explosivt.

I Sverige är vildsvinet lika gammal som människan. På 1700-talet utrotades det dock för att under andra världskriget återföras inlåsta i hagar. Varifrån vissa rymde men kunde 1947 jagas och skjutas bort av statligt anställda jägare som fick medalj för att dom nedlagt dom då 29 grisarna.

På 70-talet rymde återigen grisar från sina hägn och idag är dom uppskattningsvis 150 000 huvudsakligen i de södra delarna av landet. Och dom sprider sig med en hastighet som skapar oro.

Utfordring stort problem
Just nu skjuts ca 50 000 vildsvin om året varav mellan 15 000 och 20 000 i Skåne och Blekinge. Det är bara en tredjedel av vad man borde göra för att hålla stammen konstant. Och ju fler som inte skjuts desto större blir ökningstakten.

För att få jägarna att öka sin jakt tre gånger måste jaktmöjligheterna öka och utfordringen måste minska. Särskilt den oplanerade utfordringen som nu sker från outbildade markägares sida.

Intelligent och tuff
En positiv sida för dom som är intresserade av jakt är att vildsvinet så att säga är en värdig motståndare med sin intelligens, sitt luktsinne som är sju gånger bättre är hundarnas och sin tuffa attityd ibland även mot människor.
Jägaren Nils Sjöholm anfölls i våras på österlen av en galt som skadeskjutits.
- Han hade sju centimeters betar som gick in ända till lårbenet. Jag fick 37 stygn på lasarettet, säger Nils Sjöholm till Sydnytt.

En ny undersökning visar att allmänheten är mest rädd för björn och därefter för vildsvin med vargen först på tredje plats. Men alla experter är överens om att ett oskadat vildsvin som inte har små kultingar är ofarliga även om man får närkontakt med dom under sin joggingrunda.

Ett skadejur som bör utrotas?
Vildsvinen söker sig gärna till hög gröda med insynsskydd och där dom inte upptäcks. I exempelvis majsodlingar och i rapsodlingar kan en stam bosätta sig under lång tid.

På detta sätt orsakar vildsvinen skador för mångmiljonbelopp på åkerbruk och fodervallar. Hur många miljoner det handlar om i Skåne undersöker naturvårdsverket just nu.

Samma undersökning i Sörmlands län har precis avslutats och med utgångspunkt från denna kan man beräkna att vildsvinsskadorna när det gäller skördebortfall i landet uppgår till hundratals miljoner och i Skåne och Blekinge mellan 50 och hundra miljoner kronor.

Det är inte bara skörden som förstörs, även maskinerna drabbas när grisarna rotar upp stenar till ytnivån.

Och skadorna ökar enligt LRF nu lavinartat och det handlar inte bara om direkta kostnader. Vildsvinen påverkar också bondens val av gröda.

Trafikolyckorna med vildsvin har på fem år i Skåne ökat från 200 till närmare 700, visar siffror som Sydnytt sammanställt, och i Blekinge har olyckorna tiofaldigats från ett 20-tal till ca 200.

Stora skador på fordon
Den genomsnittliga försäkringskostnaden vid en vildsvinsolycka är 40 000 kr jämfört exempelvis med en älg där den är 30 000 kr. Och detta beror på att vildsvinet är tungt och kompakt och har låg tyngdpunkt.

Kathryn Appelquists bil är bara skrot enligt försäkringsbolaget, trots att skadorna kan synas beskedliga. Kathryn Appelquist kör alltid långsamt för hon bor i ett vildsvinsområde och hon ser också hur grisarna förstör skogsbruket i grannskapet.

Vildsvinet är ett skadedjur menar många som drabbats och på en LRF-stämma i Sverige nyligen föreslogs det att vildsvinet helt skulle utrotas precis som skedde på 1700-talet och 1947. Något som LRF centralt dock inte tror på.

• Tweet