Cancersjuka barnens syskon får lekdag
- Elsa och farfar håller tummarna för Ina
Publicerad 6 juli 2010 - 17:01
Uppdaterad 6 juli 2010 - 17:10
|
Syskonen till barn som drabbas av svåra sjukdomar kommer ofta i skymundan. Men i veckan ordnar syskonstödjaren vid universitetssjukhuset en prova-på vecka på KFUM gården vid Nydalasjön. Det sjuder av liv i hoppmattan, på bandyplanen och vid badbryggan på KFUM-gården vid Nydalasjön i Umeå. Det är barn i åldrar upp till tio år som får pröva olika aktiviteter. Deras syskon ligger på barnkliniken på Norrlands universitetssjukhus i olika typer av cancer. Tisdagen är solig och varm som en äkta sommardag ska vara och just idag har de fått chansen att komma ut från sjukhuset. Men tanken finns ändå hos något syskon som tvingas ligga inne för vård. - Min syster Ina har leukemi, blodcancer alltså. Hon får som vitare hår och så tappar hon det till slut. Jag brukar vara med henne ofta och vi har sovit där på sjukhuset, berättar Alva Hägglund Larsson från Gärdsmark utanför Skellefteå. Christer Grahn från Obbola är är farfar till Freja. En dag när solen sken som bäst fick de beskedet att barnbarnet hade drabbats av akut leukemi. - Hon blev inlagd samma kväll som den dag hon fick beskedet. Det var som om hela världen rasade samman, säger Christer och rösten brister. - Det var jobbigt men det har gått jättebra och Freja är mycket piggare nu. Som farföräldrar gäller det att ställa upp för familjen och det som Barncancerföreningen gör för de här syskonen är enormt bra, säger Christer Grahn. Det är syskonstödjaren och Barncanerförengen som gör det möjligt för syskon till barnpatienter att komma ut för att leka och ha skoj. - De här syskonen till barn som är svårt sjuka glöms ofta och hamnar i skymundan. Föräldrarna har svåra prioteringar att göra och då blir det oftast det sjuka barnet som av naturliga skäl får föräldrarnas tid, säger Eva Salqvist som är syskonstödjare vid barnkliniken på NUS. Farfar Christer Grahn sitter med femåriga Elsa Tavelin i famnen och gosar i solen. - Vi hoppas alla att min syster ska bli frisk. Jag och farfar håller tummarna, säger Elsa och kurar i hop sig i farfars armar. Berno Jonsson
|