svt.se/opinion
Foto: Joakim Ståhl / SvD / SCANPIX

Clarence Crafoord: FRA-lagen genomförs utan integritetsskydd

Publicerad 10 november 2008 - 09:17
Uppdaterad 10 november 2008 - 13:16

Strax före midsommar fattade riksdagen beslut om den så kallade FRA-lagen. Därpå följde några intensiva sommar- och höstmånader - sällan har en fri- och rättighetsfråga tagit så stor plats i den svenska samhällsdebatten.

Dramatiken förstärktes av att Europadomstolen - bara två veckor efter riksdagens beslut - fällde Storbritannien för en signalspaningslag som hade stora likheter med den svenska FRA-lagen.

Centrum för rättvisa följde upp denna dom genom att i juli anmäla FRA-lagen till Europadomstolen.

I slutet av september presenterade regeringen en lista på förändringar som bland annat är ägnade att möta den kritik som utgår från Europakonventionen.

Dessa förändringar är i grund och botten bra - så bra att vi på Centrum för rättvisa i det läget gjorde bedömningen att vårt klagomål till Europadomstolen eventuellt skulle kunna dras tillbaka.

Men det visar sig att lagen kommer börja gälla innan de utlovade förändringarna har genomförts.

Det har varit en hel del turer i riksdagen kring FRA-lagen, till exempel en vilandeförklaring i ett år. Beslut vad gäller datum för FRA-lagens ikraftträdande har förändrats ett flertal tillfällen.

Man kan därför fråga sig varför det nu är nödvändigt att låta lagen träda i kraft utan alla de viktiga förändringar som utlovades?

Varför ska FRA-lagen införas utan att den uppfyller Europakonventionens krav - när riksdagsmajoriteten dessutom redan lovat att dessa brister ska åtgärdas?

De ändamål för vilka signalspaning får bedrivas var enligt det förslag som gällde innan förändringarna utlovades den 25 september otydliga och oförutsebara för medborgarna. Med förändringsförslaget utlovades en nödvändig precisering och en anpassning till Europadomstolens praxis.

Enligt förslaget skulle också tillstånd till signalspaning prövas av domstol. Det utlovades en förändring som skulle förbjuda FRA att signalspana mot trafik med både avsändare och mottagare i Sverige.

Enskilda som drabbades av olaglig avlyssning skulle informeras om detta och därigenom få möjlighet till en rättslig prövning och eventuellt skadestånd om den personliga integriteten kränkts.

Allt detta är bra. Men från den 1 januari 2009 kan FRA med stöd av den "oförändrade" FRA-lagen signalspana utan dessa skyddsmekanismer för medborgarna.

På sin hemsida ger regeringen frågor och svar om signalspaning. På frågan vad som händer nu anges följande: "Propositionen kommer att lämnas till riksdagen under hösten. Förslagen i tilläggspropositionen kommer därmed att kunna genomföras innan FRA i oktober 2009 får tillgång till den kabelburna trafiken från teleoperatörerna."

Budskapet att förändringsförslagen kommer hinna genomföras innan FRA "får tillgång till den kabelburna trafiken från teleoperatörerna" är ofullständigt och missvisande. Tre skäl kan anföras för detta konstaterande.

För det första har FRA redan nu tillgång till all eterburen (trådlös) kommunikation. Detta menar FRA att man har rätt till av hävd eller för att "etern är fri". Men som konstaterats i flera statliga utredningar och av Europadomstolen måste spaning mot enskildas trådlösa kommunikation också vara reglerad i lag.

Detta är en allvarlig brist, som hade kunnat åtgärdas genom en FRA-lag som lever upp till Europakonventionens krav. Men istället ges FRA från den 1 januari 2009 laglig rätt att spana på trådlös kommunikation - utan att de utlovade skyddsmekanismerna för enskilda har införts.

För det andra blandas ofta kabelburen och trådlös kommunikation ihop. Till exempel kan ett e-postmeddelande som skickas från Sverige till en adress i USA börja med att gå i kabel och sedan överföras i luften via satellit över Atlanten. Enligt uppgifter från FRA:s generaldirektör Ingvar Åkesson till Sveriges radios Eko-redaktion blir det då tillgängligt för FRA.

För det tredje är det enda hindret för FRA:s signalspaningsverksamhet efter den 1 januari 2009 att skyldigheten för operatörer som äger tråd att föra över signaler till så kallade samverkanspunkter inte uppstår förrän den 1 oktober 2009.

Det ska alltså noteras att detta inte innebär ett förbud för FRA att ta del av signaler i kabel, utan endast befriar operatörerna från skyldigheten att överföra signaler till FRA.

Detta hindrar alltså inte FRA från att spana i kabel - begränsningen är primärt av praktiskt natur.

Oavsett vad som påstås är det uppenbart att signalspaningsverksamheten hos FRA efter årsskiftet i princip kommer att vara i full kraft.

Och den kommer att utövas enligt den FRA-lag som klubbades igenom den 18 juni 2008 och som därefter på punkt efter punkt kritiserats såsom i strid med såväl svensk grundlag som Europakonventionen.

Denna lag kommer att vara vägledande för FRA trots att den till slut underkändes även av regeringen och riksdagsmajoriteten den 25 september 2008. Obegripligt. Varför inte göra rätt från början?

Clarence Crafoord
Centrum för Rättvisa

Alternativ bild för flash innehåll.

Saknar du något i Debatten?

Alla är välkomna att skriva, och bedöms på samma sätt av vår redaktion. Din artikel ska ha max 4000 tecken, och vi vill självklart ha ensamrätt.

 
 
Redaktionen

Det här är Debatt

Debatt är SVT:s sajt för samhällsdebatt. Det är platsen där de viktigaste och mest angelägna samhällsfrågorna diskuteras. Debattartiklar mejlas till debattartiklar@svt.se, och vi vill gärna ha ensamrätt.

 

Följ oss överallt...

Följ oss i mediebruset. Vi finns på:

Alternativ bild för flash innehåll.
Hanna Hellquist, programledare i Morgonpasset i P3. Foto: Ellen Andersson / P3 Nyheter

Den omtalade hashtaggen Hanna Hellquist har skapat en twitterstorm efter ett uttalande om sexism.

Senaste nyheterna
Josephine Forsman. Foto: UR

Seriestart: Låtarna som förändrade musiken I UR:s nya serie listar Josephine Forsman de viktigaste låtarna i populärmusikens historia.