I helgen hade SR:s "Kaliber" ett reportage om alkoholens negativa effekter och kopplingar till våldsbrott. Det är fortfarande mest män som dricker och det är fortfarande mest män som begår våldsbrott efter att de har druckit. Men också bland de som utsätts för våldet finns alkoholen med.
Sören Carlsson-Sanz, vårdchef på akuten på Södersjukhuset i Stockholm, har statistik som visar att 70 procent av våldsoffren som kom in var berusade. Bland männen fanns en tredjedel som var nyktra, bland kvinnorna fanns ingen som var helt nykter (förra året).
Vid "Kalibers" genomgång av domar från Stockholm och Göteborg visade det sig att i 78 procent av fallen var gärningsmännen berusade. I nästan alla av de grövsta fallen av misshandel och våldtäkt var såväl gärningsmän som offer alkoholpåverkade.
Både i de medialt uppmärksammade våldbrotten och i vardagsvåldet finns alkoholen med, men det är ett faktum som försvinner vid rapporteringen. Varför?
För att förstå varför det blir som det blir när det är kris måste man förstå hur det ser ut när det är som vanligt. De gäller i hög grad diskussionen om alkohol. Hur ser det ut när det är som vanligt. Jo, våra konsumtionsvanor har blivit "kontinentala".
Vi har fått ett "modernt och avslappnat" förhållningssätt till spriten. Vi behöver inte längre krysta fram någon förklaring till varför vi dricker. Det naturliga är att alltid ha hemma och att alltid fråga om någon vill ha en öl eller glas vin eller något annat. Fler dricker mer allt oftare och alla börjar tidigare.
Hur har det här gått till då? Jo, bl.a. genom politiska beslut. Systemet får lördagsöppet år 2001. Fritt fram för reklam i svenska tidningar (Marknadsdomstolens utslag) år 2003. Införselkvoterna slopas i januari 2004 och skatten på öl och vin sänks i juli samma år. EG-domstolen ger fritt fram åt näthandel år 2007 och i april 2009 börjar Systembolaget sälja vin på petflaska.
Allt detta sammantaget syftar till att göra alkoholen mer tillgänglig för fler. Bakom utvecklingen ligger starka intressen. Alkoholindustrin och den kringliggande näringen ligger på med smart lobbyverksamhet, inte minst i Bryssel, aggressiv marknadsföring och målgruppsanpassad produktutveckling.
Särskilt kvinnor är en grupp som exploateras med försäljningsknep som stinker sex och förvriden jämställdhet. Män dricker mest men kvinnor ökar sin konsumtion mer, särskilt unga tjejer och vi kvinnor 55+. Vi som behöver snabb avkoppling från genusstress och dubbelarbete, vi har fått både alkoläsk och Bag-in-box.
Alkoholen förstärker den traditionella mansrollen (ta en sup och var som en karl!) och med en alltmer stereotyp mansroll, pumpad med potens, virilitet och våld, ökar uttrycken ju mer alkohol som rinner in bakom det patriarkala pansaret.
Mäns våld mot kvinnor och mot varandra måste ses i det perspektivet. Spriten är inte orsaken men alkoholen accelererar alla konflikter som finns som konsekvens av den rådande könsmaktsordningen.
Mycket av alkoholfrågorna ligger på EU-nivå. Där deltar gärna industrin, men bara under förutsättning att diskussionen avhåller sig från ett helhetsperspektiv. Man vägrar konsekvent att tala om totalkonsumtionen. Informationsinsatser och hjälpinsatser för vårdbehövande missbrukare kan man vara med att finansiera men sedan är de totalstopp.
Och det är så debatten är här också. I alla fall den politiska. Hjälpåtgärder och behandlingsinsatser för enskilda individer kan man diskutera men totalkonsumtionen och vårt förhållningssätt till företeelsen alkohol får inte angripas. Rör inte min flaska!
Nu när spriten har nästlat sig in i både mode, kultur och idrott (det byggs inte en sportarena med mindre än att det finns en bar med rättigheter!) så blir man sedd som en moraliserande missionär om näringens intressen ifrågasätts. I kommunerna lägger sig politikerna platt.
I stället för att fråga hur mycket sprit enskilda personer tål ska vi fråga hur mycket sprit samhället tål. Kostnaderna är enorma. Det finns en konflikt mellan Folkhälsan och Näringen. Det ställer krav på politiskt agerande.
Inom EU-samarbetet gäller det bl.a. att hindra avregleringar, höja skatter och sänka införselkvoter. Europa behöver faktiskt nyktra till och vi måste våga utmana sprit- och droglobbyn i Bryssel!
Gudrun Schyman Talesperson för feministiskt initiativ och kandidat i EU-valet.
Debatt är SVT:s sajt för samhällsdebatt. Det är platsen där de viktigaste och mest angelägna samhällsfrågorna diskuteras. Debattartiklar mejlas till debattartiklar@svt.se, och vi vill gärna ha ensamrätt.
SVT Play
