Inför den nya mandatperiod i kommission och parlament som snart stundar på EU-nivå, och inför det kommande svenska ordförandeskapet, känns det relevant att sätta fokus på den europeiska unionens största problem.
Idag är det det gemensamma miljöarbetet och den finansiella krisbekämpningen som står högst på agendan. Inte direkt fel men det är ändå oerhört irriterande att ingen av maktens män och kvinnor verkar ens intresserade av att långsiktigt säkra en framtid för en fungerande europeisk union.
För att ett Europasamarbete ska kunna fungera någorlunda smärtfritt finns det en snabb lösning: ut med Frankrike. Låt vara att landet är en av de grundande staterna och att man är en av unionens största ekonomier men samarbetet skulle sannolikt flyta på så mycket bättre om Frankrike helt sonika kastades ut ur unionen, med huvudet före.
Frankrike har i flera hundra år har varit kontinentens kulturella centrum men om vi talar i presens är Frankrike det ojämförligt svartaste fåret och den största bråkstaken i vår världsdel.
Flyttcirkusen mellan de båda sätesstäderna Strasbourg och Bryssel skulle kunna upphöra mer eller mindre i samma sekund som Frankrike lämnar unionen. Opinion för att bara ha ett enda parlament - och då anförs oftast Bryssel som huvudförslag - finns i så gott som alla övriga medlemsstater. Men som sagt - så länge Frankrike är kvar, lär idiotin inte upphöra då man slåss med näbbar och klor för att behålla Strasbourg som Europaparlamentsstad.
Att det kostar EU:s skattebetalare cirka 200 miljoner euro per år i reda pengar, struntar man blankt i. Och det miljömässiga slöseriet för samma process kan man knappt ens föreställa sig.
Den gemensamma jordbrukspolitiken, CAP, finns det egentligen så mycket att skriva om att det skulle kunna fylla en skyskrapa men det ska bara kort vidröras i just kontexten Frankrike och EU. CAP, den största enskilda utgiftsposten i EU:s gemensamma budget, hjälper förvisso en hel del jord- och lantbrukare i unionens fattigare länder - men en av de största ekonomiska nettovinnarna på EU-samarbetet i allmänhet och CAP i synnerhet, liksom den största bidragsmottagaren av alla är - Frankrike.
Ja; det är helt galet. Ett av världens tjugo rikaste länder. Enbart i jordbruksstöd tar Frankrike emot dryga åtta miljarder kronor årligen, vilket motsvarar ungefär 20 procent av hela jordbrukskassan.
Frankrike bromsar upp alla stora projekt eller förändringar som EU försöker sjösätta. Fördraget till gemensam EU-konstitution är bara ett - men det är ett stort och viktigt - exempel. Att landet ständigt verkar benäget att nagga internationell frihandel i kanten är ett till.
Man bryter, eller ligger på gränsen till brott, mot stabilitetspakten - maximalt budgetunderskott på 3 procent av BNP, "och så vidare" skulle man kunna skriva. HADOPI-lagen orkar jag knappt tänka på.
Därtill har, av någon outgrundlig anledning, det franska språket en märklig särställning i Europasamarbetet. Engelskan och franskan har måhända ungefär samma antal modersmålstalare inom EU. Däremot är skillnaden i hur många som faktiskt talar eller åtminstone förstår respektive språk brutal. Trots detta är franskans status är fullt jämförbar med engelskan i fråga om arbetsspråk. Och försök att förändra detta leder till ett antal franska mungipor pekandes mot knävecken.
Summerat: Frankrike är generellt väldigt negativt inställt till allt inom Europasamarbetet som inte direkt stärker den egna makten, inflytandet eller ekonomin. Detta är EU:s tveklöst största problem.
Att sköta problemet diplomatiskt och försöka förhandla fram lösningar har visat sig fungera sådär. Europaparlamentet har fortfarande två fysiska adresser. Franska förutsätts vara fullt gångbart som arbetsspråk inom unionen. Frankrike kan blockera alla nyskapande förslag som kan få lite fart på EU-kolossen utan några sanktioner från övriga medlemsstater.
Den enda kvarvarande lösningen är helt enkelt att förklara Frankrike "non grata" i EU. Säg upp medlemskapet med omedelbar verkan, återkalla bidragen och arbeta fram ett nytt konstitutionsfördrag som vi kvarvarande medlemmar förhoppningsvis kan tänka oss att ratificera utan att behöva ta hänsyn till Europas bromskloss.
Det är ett bra och förhållandevis enkelt recept på "ett framtida fungerande EU".
Debatt är SVT:s sajt för samhällsdebatt. Det är platsen där de viktigaste och mest angelägna samhällsfrågorna diskuteras. Debattartiklar mejlas till debattartiklar@svt.se, och vi vill gärna ha ensamrätt.