Integrationspolitiken är det politikområde som står inför störst utmaningar i framtiden. I alliansregeringens strategi för integration är målen tydligt definierade:
"I budgetpropositionen för 2009 föreslår regeringen att de tidigare målen för integrationspolitiken ska ersättas av ett övergripande mål, lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund."
Det var först 1998 invandringspolitiken ersattes med integrationspolitik. Intentionerna var goda men tyvärr har utformningen varit katastrofal. Kostnaderna har varit enorma, både för individen och för samhället.
De senaste femton åren har utanförskapet vuxit lavinartat. År 2004 presenterade folkpartiet liberalerna utanförskapets karta l som för första gången gav en samlad bild över tillståndet i miljonprogramsområdena.
Socialdemokraterna satt tolv år vid regeringsmakten och misslyckades med att skapa en politik på de mest centrala områdena som jobb, utbildning och en känsla av samhörighet med majoritetssamhället.
År 1990 kunde tre bostadsområden betecknas som utanförskapsområden. När alliansregeringen tog över regeringsmakten 2006 var antalet uppe i 156 områden. Trots att Sverige under många år befann sig i brinnande högkonjunktur nåddes få invandrare av de nya jobben som skapades.
Alliansregeringen har en delikat uppgift framför sig. Den som tror att utanförskapet går att bryta över en natt är naiv. Den globala finanskrisen har redan skördat många offer. Ungdomar och personer med invandrarbakgrund är de stora förlorarna i varje lågkonjunktur.
Alliansregeringens nya övergripande mål ska gälla alla människor som bor i Sverige. Formuleringen öppnar för nya frågeställningar. Behöver vi ett politikområde för integration? Det är hög tid att vi diskuterar framtidens utmaningar.
Jag tror vi måste börja i rätt ände. En tyglig introduktions politik sätter grunden till ett bra liv i det nya landet. Att komma i kontakt med såväl utbildningsväsendet och arbetsmarkanden i tidigt skede skapar inte bara ekonomiskt oberoende. Människors självförtroende växer, känslan att få vara med och bidra blir i sammanhanget ovärderlig.
Varje individ har rätt till att bygga upp sitt sociala nätverk. Det är i daglig kontakt med majoritetssamhället en nyanländ bäst lär sig svenska. Integrationspolitiken överlever endast med ett underifrånperspektiv och en liberal politik som sätter individen före systemen.
Arbetsmarknadssystemet är inte anpassad till dagens mångkulturella samhälle. Lagen om anställningsskydd, Las, och turordningsreglerna drabbar framförallt unga och invandrare på arbetsmarknaden. Vår gemensamma välfärd påverkas när färre är med och arbetar.
I en ny rapport som SCB presenterade förra veckan beskriver Sveriges befolkning i framtiden. Enligt rapporten kommer befolkningen att minska utan invandring från 2030. Det är nödvändigt att vi reformerar om regelverken om vi ska rusta inför framtiden. Välfärden har inte råd med fler i utanförskap.
Alliansregeringen har gjort viktiga insatser för att bryta utanförskapet. Men ska politiken få verkan måste arbetsmarknaden luckras upp, bli rörligare och flexiblare för såväl arbetsgivare som anställda.
En lyckad arbetsmarknadspolitik fri från diskriminering och bortsortering kommer i framtiden bidra till att människor självmant kommer vilja rota sig i sitt nya hemland och sluta vandra.
Debatt är SVT:s sajt för samhällsdebatt. Det är platsen där de viktigaste och mest angelägna samhällsfrågorna diskuteras. Debattartiklar mejlas till debatt@svt.se, och vi vill gärna ha ensamrätt.
Följ oss på Twitter
Var först med att få veta det senaste! Följ våra uppdateringar och vår microblogg på Twitter.
SVT Play
