svt.se/opinion
Foto: Janerik Henriksson / SCANPIX

Borgerligt hyckleri om koldioxidskatten

Publicerad 2 juni 2009 - 15:00

De borgerliga partierna säger att de vill införa en koldioxidskatt i Europa. Det är välkommet. Men hur har man egentligen agerat när man haft chansen?

Den 24 april i fjol röstade EU-parlamentet om det s k Ferreira-betänkandet. Det handlade om styrmedel för miljön, främst skatter och avgifter. Ändringsförslag nr 1 var ett förslag om en koldioxidskatt på EU-nivå.

Hur röstade då de svenska borgerliga ledamöterna? Jo, Lena Ek (C), Gunnar Hökmark (M), Olle Schmidt (FP) och de andra borgerliga EU-parlamentarikerna röstade alla emot. Vänsterpartiet, MP och S röstade för.

Det är väldigt lätt att vara radikal för klimatet när det är valrörelse, men när det verkligen gäller är det uppenbarligen svårare.

Men det stannar inte där. Även på hemmaplan håller de borgerliga partierna i tysthet på att montera ned den svenska koldioxidskatten. Koldioxidskatten var när den infördes 1991 den första i världen och är troligen det främsta skälet till att Sverige har fått ned våra utsläpp så förhållandevis mycket.

Att delar av de svenska storföretagen tycker att det är besvärande att betala för sina utsläpp är ingen nyhet, men att de borgerliga partierna nu går i deras ledband är den stora nyheten.

I den klimatproposition som den borgerliga regeringen presenterade i mars i år föreslår man att avveckla eller kraftigt sänka koldioxidskatten för de delar som omfattas av EUs s k handelssystem för utsläppsrätter.

Det handlar om hela energisektorn, stora delar av den tunga industrin och flyget. Vad blir kvar? Inte särskilt mycket.

EUs handelssystem, som regeringen vill ersätta koldioxidskatten med, fungerar erkänt mycket illa. Sedan starten 2005 har systemet inte lyckas få ned de skenande utsläppen i Europa.

Ett tag var priset på ett ton koldioxid nere på nästan noll kronor, idag ligger det på fortfarande mycket låga 150 kronor. Stora företag tjänar pengar på att fortsätta att släppa ut.

Enligt en rapport från Världsnaturfonden har storföretag i fem av EUs största länder kunnat tjäna någonstans mellan 20 och 70 miljarder euro på att fortsätta att släppa ut.

I Sverige har Vattenfall, Eon och Fortum tillsammans gjort vinster på 30 miljarder kronor tack vare ett system som inte fungerar. Problemet har varit att EU har delat ut utsläppsrätterna helt gratis samt att man varit alldeles för generös i tilldelningen.

Många företag har helt enkelt fått fler utsläppsrätter än man har kunnat göra av med. Förklara det, den som kan.

Även om det framtida handelssystemet kommer att fungera något bättre kommer det troligen fortsätta att fungera illa. Att i det här läget ersätta stora delar av koldioxidskatten med ett system som belönar de som släpper ut mest är minst sagt oansvarigt och kan bli helt förödande för miljön.

Det rimmar dessutom illa med den klimattrovärdighet som Sverige kommer att vara i behov av när vi som EUs ordförandeland ska leda EUs klimatförhandlingar i Köpenhamn senare i år.

De borgerliga partierna röstar emot koldioxidskatten när vi röstar i EU-parlamentet, de avvecklar den här i Sverige. Varför säger man en sak, men gör en annan? Det osar klimathyckleri.

Jens Holm
Europaparlamentariker (V)

Alternativ bild för flash innehåll.

Saknar du något i Debatten?

Alla är välkomna att skriva, och bedöms på samma sätt av vår redaktion. Din artikel ska ha max 4000 tecken, och vi vill självklart ha ensamrätt.

 
 
Redaktionen

Det här är Debatt

Debatt är SVT:s sajt för samhällsdebatt. Det är platsen där de viktigaste och mest angelägna samhällsfrågorna diskuteras. Debattartiklar mejlas till debatt@svt.se, och vi vill gärna ha ensamrätt.

 

Följ oss på Twitter

Var först med att få veta det senaste! Följ våra uppdateringar och vår microblogg på Twitter.

Twitter Updates

    Följ oss på Twitter
    Alternativ bild för flash innehåll.