Stefan Fölster, chefekonom på Svenskt Näringsliv, svarar Hermele:

"Ensidiga miljörörelser bidrar till handlingsförlamningen"

Världens politiska ledare har inte tagit tillfället att angripa klimatkrisen, fattigdomskrisen och finanskrisen i ett samlat grepp. Där är Kenneth Hermele från Forum Syd och jag helt överens.

Till detta misslyckande är dock organisationer som Forum Syd, liksom många miljörörelser i hög grad medskyldiga. Deras ensidiga krav på mer pengar till många tveksamma investeringar bidrar till handlingsförlamningen.

Utvecklingen är dock inte nattsvart. Den akuta fasen av finanskrisen har klarats av förvånansvärt väl. En stor internationell räddningsaktion genom IMF har räddat åtskilliga länder undan konkurs. Nu återstår en rejäl lågkonjunktur.

Men större delen av de biljoner som har lånats ut i räddningsinsatser kommer att återbetalas med ränta. Som tur var hamnade få av de fattigaste länderna vid konkursens brant denna gång, och slipper därmed den mångårig skuldbörda som länder som Lettland, Island eller Mexiko kommer att dras med.

Även fattigdomsbekämpning gör framsteg. Enligt Världsbanken har andelen av jordens befolkning som lever på mindre än två dollar om dagen minskat från 70 procent i början på 1980-talet till runt 40 procent nu. Framstegen har varit större på senare år, och väntas fortsätta de kommande åren.

Fattigdom kan inte minska med mindre än många människors inkomster ökar. Det är per definition detsamma som att världen måste ha hög ekonomisk tillväxt. Utmaningen är således att främja denna tillväxt och samtidigt minska miljöbelastningen. Här gör Forum Syd samt många miljöorganisationer det allt för enkelt för sig.

Många miljösatsningar som dessa driver fram visar sig sedan göra avsevärd skada. Överentusiasm för subventionering av bioenergi har till exempel lett till skogsskövling, högre matpriser för fattiga och ofta tveksamma effekter på utsläppen av växthusgaserna. Åtskilliga kommuner i Sverige har dumpat miljarder i havererade bioenergiprojekt.

Det är inget enskilt exempel. Sammantaget har världens utsläpp av växthusgaser ökat snabbare efter att Kyoto-protokollet undertecknades än innan. Många initiativ som okritiskt drivits fram fungerar helt enkelt mycket sämre i verkligheten än de låter i miljöorganisationers upprop.

Med facit i handen är det självklart att världens politiska ledare inte direkt tar fram checkboken, utan ställer krav på belägg att åtgärderna fungerar.

Stefan Fölster
chefekonom Svenskt Näringsliv

• Tweet