CJ Åkerberg och Andreas Anundi, bloggen Tankebrott, om ungas tro på konspirationer:

"När åsikter behandlas som fakta vinner konspirationerna mark"

I samband med en dokumentär om svenska konspirationsteoretiker publiceras en undersökning som visar att dryga 20% av unga svenskar tror på ett annat händelseförlopp än den officiella förklaringen kring 11 september 2001. Detta är tyvärr inte förvånande.

Vad som egentligen förvånar är reaktionen från "vuxenvärlden", att detta skulle komma som en överraskning eller att det här är något som uteslutande tillhör ungdomskulturen. Det räcker med att titt på vår samtid där även vuxna är livrädda för att ta något så pass alldagligt som ett vaccin mot en obehaglig influensa för att de "har hört" saker om vaccinet.

Idag befinner vi oss i ett läge där åsikter behandlas mer och mer som fakta och förväntas åtnjuta samma respekt som just fakta. Man gör ingen åtskillnad på en person som påstår något om ett fenomen eller en person som kan påvisa detta fenomen genom, till exempel, vetenskapliga experiment.

Istället handlar det om att att personer som "vågar" komma från kanten och stå upp mot etablissemanget framställs som modiga, och att de i stort sett bara på grund av detta rebellbeteende anses ha rätt. Detta förväntas accepteras rakt av, och om dessa personer ifrågasätts med krav på vetenskapliga bevis eller liknande, möts det med krav på respekt - "respektera min åsikt!" - eller utgjutelser om att tjäna konspirationen och att man går mörkermännens ärenden.

Den här utvecklingen är inget som förvånar den som haft det minsta intresse för så skilda ämnen som vetenskap, IT-kultur, utbildning eller hälso- och friskvård. Under en längre tid har svagheterna i till exempel utbildningssystemet blivt allt tydligare. Skolungdomar matas med information från lärobok och lärare istället för att lära sig kritiskt tänkande.

Finns det kritiska tänkandet på plats är chansen klart större att skoleleven kan hitta, och bedöma, information själva. Men utan dessa verktyg är man istället utlämnad till det som matchar ens världsbild och ens omgivning, inte bedömt utifrån rimlighet, trolighet och logik utan istället på känslor och tyckande.

Med väl en sådan grund kanske det inte är så konstigt att vi har en befolkning som är genuint rädd för att vaccinera sig inför svininfluensan. För, som det påpekades tidigare, utan verktygen för att förstå och bedöma källors trovärdighet framstår en krönika eller ett kåseri som lika trolig som en vetenskaplig rapport. Och detta får då en känd effekt. Alltså sprids istället hörsägen och dåligt underbyggda påståenden med vindens fart och betraktas bara som mer troliga när eller om de motsägs av "etablissemanget".

Till en början kanske det ter sig lite löjeväckande, att spendera tid och energi på att engagera sig i diskussioner med de som till exempel är övertygade om att 11 september-attackerna var iscensatta av den amerikanska regeringen. Men efter ett tag framstår effekterna desto klarare; om man godtar den typen av argumenterande - notera att det ej handlar om tänkandet eller åsikten i sig - så har man raserat en del av det tankesätt som vi idag tar för givet. Det vill säga att man hemfaller åt tankesättet att i mörkret är alla katter gråa, alla har rätt på sitt sätt.

Idag är det skrämmande många som läser en artikel i kvällspressen eller ett citat på nätet och tar det för sanning direkt, utan att ta ett endaste steg till och läsa vidare. I ett sådant samhälle sprids inte bara konspirationsteorier och förnekande av historiska händelser, där kommer vi också se spridningen av påtagligare effekter såsom att mässlingen (eller värre sjukdomar) bryter ut igen eller att andra, lättförhindrade sjukdomar får än större spridning. Ignorans föder ignorans, bland såväl unga som bland gamla.

CJ Åkerberg
Andreas Anundi