Sofia Arkelsten (M) svarar Djurens Rätt:

"Vi kan inte förbjuda kött"

Ludvig Lindström från har helt rätt. Köttätande som det ser ut idag är inte hållbart. Men frågan är hur politiken ska se ut för att hantera detta. Inget parti blir helvegetariskt till valet 2010.

Jag är fortfarande den enda icke-köttätaren i Miljö- och jordbruksutskottet, bland alla oss som dagligen hanterar miljöfrågorna. Men i köttfrågorna finns stora skillnader mellan höger och vänster.

Det enda skarpa förslaget från vänstersidan just nu är köttskatt. Att lägga på en straffskatt för att på så sätt göra köttet dyrare så att färre har råd att äta kött, eller fler äter mindre kött. För det första är det fördelningspolitiskt tveksamt. För det andra är det helt fel väg att gå. I alla fall så länge som vi har ett system som den gemensamma jordbrukspolitiken.

Det är respektlöst mot skattebetalarnas att först använda deras pengar till subventioner och sen ovanpå lägga till en extra beskattning. Då vet inte ena handen vad den andra gör. Därför försöker vi få bort köttsubventionerna genom att förändra den gemensamma jordbrukspolitiken i EU. Den är inriktad just på produktionsstöd och köttsubventioner.

Det är inte politikens roll att förbjuda köttätande. Det är ett alldeles för grovt ingrepp i människors frihet. På samma sätt som jag inte föreslår köttskatt kommer jag inte lagstifta om fullkornsplikt eller föreslå ett chipsförbud. Du väljer själv vad du äter.

För mig som moderat är det stor skillnad på vad som är politiskt och vad som är privat. Exakt vad du äter är en fråga som du själv ska ta ställning till - och som du måste ta ansvar för. Just därför skrev jag artikeln om kycklingarna. Varje människa som äter kött måste ta ansvar för vad den konsumerar. Politikens roll är att se till att maten vi köper är säker. Reglerna och tillsynen är grunden. Och vi ser förresten över hela djurskyddslagstiftningen just nu, precis därför.

Många gör som jag och Ludvig Lindström och väljer bort kött av etiska skäl eller av miljöskäl. Kött är ingen självklarhet längre. Miljöpåverkan är stor och nästan en femtedel av världens samlade växthusgasutsläpp kommer från köttproduktion. Det vet fler och fler. Och många människor anpassar sig och sitt beteende.

Men köttkonsumtionen kommer inte avstanna helt. Min pragmatiska hållning är därför att den som vill äta kött åtminstone ska göra det på ett genomtänkt sätt. Till exempel genom att ställa krav på produktionen eller att vara resursklok och att äta fler bitar från djuret.

I kockvärlden har det redan slagit igenom. Lyxkrogar serverar griskinder och oxlägg. Den prestigefyllda tävlingen Årets kock hade tema resurssnålt och hade rentunga som huvudingrediens i år. Även märg fanns med i en av finalisträtterna. Den fina restaurangen Djuret serverar just alla möjliga bitar från olika djur. Snart kanske grishuvudet dyker upp på julborden igen och den gotländska lammskallen blir en trendrätt?

Avslutningsvis har alla människor ansvaret för vad de äter. Politiken kan aldrig lösa allas problem. Det krävs också eget ansvar. Enkelt uttryckt: Så länge som kött konsumeras ska det åtminstone göras mer och mer uthålligt. Men jag är inte beredd att förbjuda köttätare. Det är nog inget annat politiskt parti heller.

Sofia Arkelsten
Talesperson för miljö- och matfrågor (M)

• Tweet