Maja Söderberg, författare och föreläsare:

"Ge oss dyrare mat i påsk"

Påsken är en matens högtid. Vi njuter av ägg, sill, lamm och lax. Butikerna säljer dubbelt så mycket som en vanlig vecka. Men vilken mat är det som lockar, och vad är priset? I stället för att välja mat av kvalitet frossar vi bland röda prislappar. Och vänta nu, lamm - de föds väl på våren? Vad är det då för lammkött som säljs nu?

Ja, den allra billigaste lammsteken kan ha rest hit ända från Nya Zeeland eller Irland. Men det svenskfödda påsklammet har inte heller sett några svenska hagar. De har visserligen levt i luftiga stallar med mycket halm att tumla runt i, men det har vuxit färdigt innan gröngräset kan bjuda på det bete de är anpassade till att leva av.

För att växa fort nog har de i stället fått kraftfoder (spannmål och proteinfoder), och blir snarare en ?broiler? än ett betesdjur. Det är en uppfödningsform som inte är långsiktigt hållbar, men lammuppfödaren kan tvingas, av konkurrens och prispress, att möta den efterfrågan som råder vid påsk.

Med påsklammen missar vi de fördelar som lammköttet har jämfört med andra köttslag. Får är nämligen suveräna landskapsvårdare. De älskar örter och kan omvandla näringen från magra beten till fullvärdigt protein. Lamm som får växa på betesmarker håller landskapet öppet och där lammen betar ökar den biologiska mångfalden.

Vi kan gärna öka andelen lammkött på bekostnad av andra köttslag, men då ska köttet komma från landskapsvårdande, betande lamm. Dessa lamm slaktas på hösten.

Hur är det då med påskens fisk? Jo, sill är ett alldeles utmärkt val. Bättre att vi äter sillen själva direkt, än att göra som vi ofta gör idag: Mala ner den till fiskmjöl och ge till grisar, kycklingar och laxar. Det finns gott om sill i våra hav, och fisk från hållbara bestånd är ofta billig.

Laxodlingen har däremot många baksidor. Lax är en rovfisk och för att producera ett kilo odlad lax går det åt ungefär 2,5 kilo vildfångad fisk. Den odlade laxen bidrar alltså till utfiskningen. Dessutom ger laxodlingarna upphov till lokala föroreningar och sjukdomar sprider sig till de vilda laxbestånden.

Men det finns alternativ. MSC-certifierad vildfångad lax och odlad KRAV-märkt lax som är uppfödd på fiskrens. Det blir lite dyrare, men mervärdena med den certifierade produktionen är många.

Alla svenska värphöns har tillgång till sittpinne och sandbad, det har däremot inte de finska hönor vars ägg vi importerar. I butikerna säljs ägg från tre olika slags produktionsformer: Från burhöns, från frigående höns inomhus samt ekologiska ägg.

Det brutna kretsloppet mellan foderproducenterna och hönsgårdarna ger ett överskott av gödsel som läcker ut i sjöar och vattendrag på ena stället och ett underskott av näring på det andra, vilket kompenseras med konstgödsel. Bara i den ekologiska äggproduktionen har hönsen fått vara ute, där lever de också längre, äter större andel foder från den egna gården och har större utrymmen.

Vi har tappat bort säsongerna. Det gäller inte bara lamm, vi har vant oss vid att allt alltid finns att köpa, året om. Vi kockar och matskribenter har ett viktigt ansvar att förvalta. Vi kan skapa efterfrågan på mat efter säsong. Vi kan minska efterfrågan på lamm på våren. Men det kräver att vi skaffar oss kunskap om råvarorna vi bygger våra recept på.

Liksom lammet är de allra flesta råvaror både godast och klimatsmartast i sin rätta säsong. Att låta matlagningen följa årstidernas växlingar ger massvis med inspiration och är ett bra sätt att ha råd till den lite dyrare maten som producerats på ett ansvarsfullt sätt.

Vi har tröttnat på den bittra eftersmaken av billig mat. Prisjakten har drivit oss till en punkt där vi alla är förlorare. Därför kräver vi dyrare mat, NU! Hittills har mer än 3 500 personer nu anslutit sig till manifestationen Dyrare mat, NU via Facebook.

Maja Söderberg
Tankesmedjan Dyrare mat, NU! samt föreläsare och författare till "Majas klimatmat"

• Tweet