Igår spelade Svenska fotbollslandslaget en träningsmatch mot Vitryssland. För den som till äventyrs inte känner till det är Vitryssland en enpartidiktatur som på senare år begått allt grövre kränkningar av mänskliga rättigheter.
UD:s sammanfattning om landet lyder: "Situationen vad gäller demokrati och mänskliga rättigheter har gradvis försämrats i Vitryssland. Det råder stora brister vad gäller rättssäkerhet, förenings-, press- och yttrandefrihet."
Och fortsätter: "Den ideologiska styrningen av det vitryska samhället har skärpts på senare år och all verksamhet som inte direkt är under statlig kontroll uppfattas som ett hot."
Inte ett pip hördes om att matchen av politiska skäl skulle bojkottas. Vi har inte hört Svenska Fotbollförbundets ordförande Lars-Åke Lagrell beklaga bristen på pressfrihet, reseförbuden för oppositionella eller politiska fångar i landet.
Redan med detta kan vi konstatera att kraven som nu framförs om att bojkotta en svensk U21-match mot Israel och uttalanden från Fotbollsförbundets ordförande apropå den israeliska stormningen av biståndsfartyg till Gaza inte beror på någon konsekvent hållning eller analys.
Bojkottkraven och kritiken mot Israel från svenska idrottsledare är en inkonsekvent särbehandling av ett demokratiskt land inbegripet i en svår konflikt med sina grannar.
Om politiska skäl ska motivera vilka svenska idrottsutövare får mäta sina krafter mot, då hamnar enligt alla rimliga kriterier - demokrati, pressfrihet, mänskliga rättigheter - Israel långt ner på listan över länder vi måste bojkotta.
I så fall borde matchen mot diktaturens och förtryckets Vitryssland aldrig ha spelats.
Hade Sverige gått till VM-slutspelet i Sydafrika vore diktaturen Nordkorea och kanske även det av inbördeskrig och rättighetskränkningar präglade Elfenbenskusten uteslutna.
I backspegeln kan vi konstatera att den fantastiska bronssommaren 1994 tagit stopp i åttondelsfinalen med bojkott mot diktaturen Saudiarabien.
Och självklart skulle svenska friidrottare aldrig ha åkt till OS i enpartistyrets Kina 2008, ja frågan är om vi skulle ställa upp i OS över huvud taget eftersom organisationen styrdes av fascistsympatisören Juan Antonio Samaranch.
Inkonsekvensen i en idrottsbojkott mot just Israel är skäl nog för att låta bli. Jag kan heller inte befria mig från misstanken att de röster som nu höjs för detta drivs av hat mot just Israel, snarare än lidelse för demokrati, mänskliga rättigheter och fritt handelsutbyte.
Men jag är också övertygad om att idrottsutbyte även med länder som har osmakliga eller rent diktatoriska regeringar på det hela taget är positivt. Det är viktigt med sfärer för internationella kontakter, utbyte och möten.
Det är därför diktaturer och demokratier för samtal i FN. Det är därför vi handlar, turistar och tävlar med de flesta länder på jorden. Det är därför jag tycker att Israels blockad av Gaza är både antihumanitär och kontraproduktiv, trots Hamasstyret.
Trots att idrottstävlingar kan utnyttjas till propaganda för diktatoriska regimer är det förmodligen gynnsamt att de får ske. En av de största profilerna inom svensk idrott var Torsten Tegnér, chefredaktör för Idrottsbladet 1915-1967, bekräftar detta.
Han tackade ja till en inbjudan från Stalins Sovjetunionen 1946, där han under fem timmar bevistade "jordens magnifikaste idrottsfest", vilken också inkluderade "suveränt samstämmiga hyllningskörer till Stalin och Molotov".
Tegnér blev inte någon nyttig idiot i diktaturens tjänst. Tvärtom var han aktiv antinazist och antikommunist, och han lät i sin tidning publicera ingående reportage om de politiska förföljelserna i Sovjetunionen.
När han inbjöds att berätta om sin idrottsupplevelse i Sovjet för Klara kommunistiska klubb talade han till publikens förtret både om den fantastiska uppvisningen och om det politiska förtrycket.
Inget säger att idrottsutbyte med länder under förkastliga regeringar betyder att vi accepterar eller gynnar deras styre.
Så var det också en idrottsutövare, Jesse Owen, som blev den främsta plumpen i protokollet för Hitlers propagandauppvisning under OS 1936. Spelen hade knappast blivit bättre om han bojkottat dem.
Debatt är SVT:s sajt för samhällsdebatt. Det är platsen där de viktigaste och mest angelägna samhällsfrågorna diskuteras. Debattartiklar mejlas till debattartiklar@svt.se, och vi vill gärna ha ensamrätt.