Vinstdriven sjukvård inte effektivare än offentlig
Vinstdriven sjukvård är inte effektivare än offentligt driven sjukvård visar flera studier. Det är därför troligt att höga vinster i kommersiell sjukvård tas ut på bekostnad av kvalitet och arbetsmiljö.
Den borgerliga regeringen anser att en ökad privatisering av vården ger "ökad kvalitet och effektivitet i verksamheten" dvs att vinstdriven vård är kostnadseffektivare än offentlig vilket innebär att man får ut mer vård för pengarna (Lag om valfrihetssystem, prop. 2008/09:29).
För en månad sen tog regeringen ytterligare ett steg för att fortsätta privatiseringen av vårdsektorn genom att inrätta det s.k. Välfärdsutvecklingsrådet med syfte att underlätta tillväxten av kommersiell vård.
Denna åsikt finns inte bara i den borgerliga alliansen. Den ledande s-politikern Ilija Batjan uttalade sig nyligen positivt om vinst i vården, och S-kongressen i höstas gav också sitt godkännande till vinst i välfärden.?Alla delar dock inte denna åsikt.
Batjan fick snabbt kritik av LO-distriktet i Stockholms län. I LO-distriktets enkät till sina medlemmar om viktiga välfärdsfrågor har 71 procent av de 12 000 som svarade sagt att det är "mycket viktigt? att privata företag inte ska kunna göra stora vinster på skattefinansierade verksamheter såsom vård, skola och omsorg.
Om inte privatiserad vård leder till kostnadseffektivitet men ändå leder till vinst för de privata vårdföretagen väcks ju frågan hur vårdkvalitén då påverkas.
Hälsoforskaren Göran Dahlgren kommer till slutsatsen att icke-vinstdriven sjukvård är lika eller mer kostnadseffektiv än kommersiell drift efter att ha gått igenom flera stora studier och utvärderingar av kostnadseffektiviteten i kommersiell och offentlig vård ("Vård på lika villkor - drivkrafter och motkrafter", Socialmedicinsk tidskrift, Vol 87, Nr1 2010).
I en av studierna som sammanställer resultat från 317 vetenskapligt granskade artiklar framkommer att inget av de kommersiellt drivna vårdalternativen var kostnadseffektivast. En rapport av European Observatory on Health Systems konstaterar att "Ökad effektivitet genom privatisering har visat sig vara en ideologisk tro snarare än en verklighetsbaserad analys".
Enligt Dahlgren finns heller inte några studier som visar att kommersiell drift av Capio S:t Görans sjukhus i Stockholm skulle ha inneburit en ökad kostnadseffektivitet. Priset per gjord insats är högst på S:t Görans sjukhus jämfört med alla andra akutsjukhus i Stockholm. Detta kan tyckas förvånande när så många politiker och företrädare för näringslivet bestämt hävdat att kommersiell drift är kostandseffektivare än offentlig drift och att Capio S:t Göran var ett av bevisen.
Om nu kommersiell sjukvård inte är effektivare än offentlig sjukvård är det troligt att de höga vinster som hämtas hem inte beror på ökad kostnadseffektivitet utan på lägre vårdkvalitet. De kommersiella vårdföretagen måste då generera vinst genom att t ex sänka kvalitetskraven, sänka lönerna eller prioritera de mest lönsamma patienterna. Dessa åtgärder innebär sämre vård för "olönsamma" patienter.
När det finns så få belägg för att kommersiell sjukvård skulle vara effektivare än offentlig är det hög tid att ifrågasätta fortsatta privatiseringar av den svenska sjukvården. Ett första steg som skulle bromsa upp tillväxten av kommersiella vårdbolag skulle vara att stätta stopp för den fria etableringsrätten (privata vårdgivare kan etablera sig var som helst och erhålla skattemedel för det) som har införts av den borgerliga majoriteten i Stockholms stad.
Att avskaffa den fria etableringen har även den rödgröna oppositionen i Stockholm föreslagit. För att undvika överetablering i vissa områden på bekostnad av andra delar av länet vill man att landstinget i större utsträckning ska styra var såväl kommunala som privata vårdgivare etablerar sig.
Frågan om privatiseringar och vinst i välfärden skulle behöva genomlysas långt starkare i valrörelsen. Med tanke på de höga vinster som har tagits ut av vårdbolagen under senaste tiden borde frågan ha en betydande sprängkraft för de rödgröna i slutspurten fram till valet.
Martin Villner, aktiv i Nätverket för gemensam välfärd
Debatt är SVT:s sajt för samhällsdebatt. Det är platsen där de viktigaste och mest angelägna samhällsfrågorna diskuteras. Debattartiklar mejlas till debattartiklar@svt.se, och vi vill gärna ha ensamrätt.